Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
TIDSPERIODEN 1840—1883
BOKTRYCKERISOCIETETEN EFTER 1810.
Genom tryckfrihetsförordningarna av den 9 mars 1810 och
16 juli 1812 avskaffades boktryckarnas obligatoriska
medlemskap av Boktryckerisocieteten och stadgandet i förordningens
§ 1 mom. 5, att för boktryckeris anläggande ej längre behövdes
särskilda privilegier, utan var och en hade rätt att anlägga
boktryckeri i stad eller pä ett avstånd av högst en halv mil
därifrån, införde den fria konkurensen inom detta yrke, långt
innan skråskrankorna för de övriga yrkena bortfallit.
Visserligen voro konjunkturerna icke särdeles lysande för ett
anläggande av boktryckerier i allt för stor utsträckning, men den
lämnade friheten gjorde dock så mycket, att
boktryckeriverksamheten ansenligt utvidgades, till ganska stort men för de
äldre och inarbetade boktryckerierna, och till skada för
arbetar-kåren, som ansenligt förökades, utan att det i fortsättningen
kunde beredas arbetsmöjligheter för dem alla. Som ett utslag
av denna yrkets överbefolkning måste betraktas den
hänvändelse till boktryckerisocieteten om erhållande av laga försvar,
som 1830 gjordes av en del arbetslösa konstförvanter och
vilken i det föregående omtalats.
Boktryckerisocietetens omvandling från en obligatorisk
organisation till en frivillig sådan kunde naturligtvis icke undgå att
inverka på societetens verksamhet i övrigt. Sammanträdena
blevo oregelbundna och kom så småningom att inskränka sig
till vår- och höstmässosammankomster. Vid dessa utfärdades
faktors-, konstförvants- och lärobrev samt in- och utskrevos
lärlingar. Societeten fortfor att arbeta efter det 1752 utfärdade
reglementet, fastän detta allt mer och mer blev föråldrat, och
till väsentliga delar upphäfts genom 1810 års
tryckfrihetsförordning.
Trots allt fortfor dock societeten att vara
boktryckeriprincipalernas så att säga fasta punkt. Den reglerade med
patriar-kalisk myndighet löne- och arbetsförhållandena, naturligtvis
utan att det ringaste åtspörja arbetarna om deras mening,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
