Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFISKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM
167
och denna övertog societetens funktion som arbetsgivarnas
målsman gentemot typograferna. Det var typograferna som
genom bildandet av Svenska typografförbundet lärde
boktryckarna att modärnisera sin organisation.
Boktryckerisocieteten är, fastän den icke på länge givit något
livstecken ifrån sig, ej definitivt upplöst. År 1900 överlämnade
den sina handlingar till Allmänna svenska
boktryckareföreningen, sin naturliga arvtagare.
TYPOGRAFISKA FÖRENINGEN I STOCKHOLM.
Uppslaget till bildandet av Typografiska föreningen i
Stockholm, Sverges äldsta fackförening, som i år kan fira sin 70:de
födelsedag, torde nog få sökas i den i juli månad 1840 hållna
minnesfesten över boktryckarekonstens uppfinning. Vad man
då fick höra, nämligen att boktryckareyrket av alla yrken hade
det största inflytandet på det andliga livets utveckling på alla
områden, var ägnat att hos de mera reflekterande bland
yrkesutövarna väcka eftertanke och komma dem att fundera över,
huruvida konstförvanterna verkligen kunde betraktas som
värdiga utövare av ett så betydelsefullt yrke.
Visserligen hade typograferna generation efter generation
fått i sitt huvud, att typografyrket var för mer än andra, men
i denna föreställning ingick icke den uppfattningen, att utövarna
av ett dylikt »förnämt» yrke borde i sitt uppförande vara ett
föredöme för andra. Tvärtom hade inbillningen att tillhöra en
yrkenas aristokrati alstrat ett övermod, som gjorde att
typograferna i sitt yttre uppträdande ansågo —• i likhet med forna
dagars och även delvis våra dagars studenter — att en hel
del var tillåtet för dem, som de ogillade hos andra. Särskilt
voro konstförvanterna i ganska hög grad hemfallna till
dryckenskap och de ansågo sig kunna dyrka Bacchus även under de
tider, som eljes voro anslagna till arbete. Alla ordningsstadgar
och reglementen till trots var »bygåendet» en så alldaglig
företeelse, att boktryckarna i sina kalkyler måste räkna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
