Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNA SOM TYPOGRAFER
209
användas till budskickningar annorledes än som till tid och sätt av
principal eller faktor bestämmes.
§ 9. Främmande få ej utan särskilt medgivande tillträde till
boktryckerilokalerna.
§ 10. För övervakandet av att ordningsstadgans föreskrifter noggrannt
iakttagas och efterlevas utses inom varje tryckeri av principal och personal
samfält en eller flera personer. Skulle för upprätthållandet av föregående
stadganden anses lämpligt utfästa ansvar i något mindre pänningebelopp,
skall sådant oavkortat tillfalla Boktryckerikonstförvanternas sjuk- och
begravningskassa.
§ 11. Till avgörande av mellan principal och arbetare möjligen
uppkommande tvister utses en kompromiss, därtill Boktryckerisocieteten bland
i Stockholm bosatta ledamöter utser två och Typografiska föreningen
likaledes två, vilka fyra sedan tillsammans utse en. Denna kompromiss utses
varje år vid höstmässan och fungerar för ett år.
KVINNORNA SOM TYPOGRAFER.
Kvinnor såsom typografer äro icke en så ny företeelse
som man vanligen föreställer sig. Det torde ha varit ganska
vanligt, att boktryckarehustrur, särskilt under den första tiden,
voro sina män behjälpliga i arbetet. Det berättas exempelvis
om en av de allra första boktryckarna i Sverge, Johannes
Fabri, som tryckte den första boken på svenska, att han 1495
avled i Stockholm, varefter hans änka, Anna Fabri, fortsatte
tryckeriet, antingen själv eller genom någon faktor. En annan
från Tyskland inkallad boktryckare, Gutterwitz, avled 1610 och
hans änka fortsatte en tid efter hans död med tryckerirörelsen.
I allmänhet gifte sig boktryckareänkorna — liksom prästänkorna
i forna dagar gjorde beträffande adjunkterna •— med faktorn
och denne övertog då tryckeriet i eget namn. Detta var under
boktryckarekonstens första århundraden det lättaste sättet att
bliva boktryckare, ty det var förenat med stora svårigheter att
hos myndigheter eller boktryckerisocieteten erhålla privilegium
på nya boktryckerier. En faktor i Stockholm, Nils Vankijf,
gifte sig sålunda 1669 med boktryckare Hanschs änka och
övertog hennes tryckeri i eget namn. Han drev tryckeriet till
1682, då han dog, varefter hans änka under det något egen-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
