Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
TYPOGRAFFÖRBUNDETS NÄRMASTE FÖREGÅNGARE
De övrigas gyllene stolar stodo obesatta. Såsom inbjudna
gäster närvoro i övrigt överståthållaren av Ugglas samt
professor Frithiof Holmgren från Uppsala.
Salen var rikt prydd med blommor och grönt; vid ingången
hade man planterat Stockholms typografiska föreningens standar.
Fästen inleddes med sången »Vårt land», varefter riksantikvarien
Hildebrand uppsteg i talarstolen och beklagade att konungen av andra plikter
hindrats att tillstädeskomma, men antog att man i alla händelser önskade
bringa honom sin hyllning, varpå sjöngs: »Ur svenska hjärtans djup» och
därefter Typografiska Föreningens i Stockholm högtidssång. Åter
uppträdde Hildebrand i talarestolen och lämnade en historisk redogörelse för
boktryckarekonstens införande i Sverge och dess öden intill närvarande
tid. Han uppehöll sig särskilt vid de första boktrycken och påpekade
därvid, att tilldragelser, som ha stor framtida betydelse, ofta gå samtiden
obeaktade förbi, vilket särskilt kunde sägas i detta fall, ty de samtida
hävdatecknarna ha icke ett ord att säga oni de första tryckta böcker, som
sågo dagen i Sverge.
Efter detta ordande om konstens ståndpunkt i Sverge för jämnt fyra
hundra år sedan, redogjorde talaren i korthet för det sätt på vilket
densamma nu utövades samt för den gamla skrivkonsten, boktryckets
föregångare. En historik över skillnaden mellan åren 1483 och 1883 uppdrog
tal. härefter samt yttrade, med tanken fästad härpå, följande:
Vilja vi i känslan av allt det goda, som vi äga, söka efter dettas källor,
måste vi visserligen ej med minsta rätt stanna inför den konst, vars
införande i vårt land för 400 år sedan vi i dag fira. Utan denna hade ej
vetandets skatter kunnat göras till en gemensam egendom; utan denna
hade ej forskningen kunnat gä framåt med jättesteg i verklig frihet; utan
denna hade ej jämnvikt kunnat skapas mellan de olika klassernas
deltagande i arbetet för landets sannskyldiga bästa.
Det utmärkta, av alla närvarande omtyckta talet avslutades — skriver
Nord. Typograftidning — med några ord om den »tacksamhetsskuld, vari
vår tid, den kritiska prövningens, står till de föregående sekler, som lagt
grunden till kommande släktens välstånd och slutligen boktryckarkonstens
höga mål, arbetandet för en sann, rätt och god upplysning», varefter
sångarna uppstämde »Jag vet ett land».
Talarestolen bestegs därpå av professor Frithiof Holmgren, som
uppläste ett till dagens minne skrivet poem, och efter detsammas slut
sjöngs en likaledes av professor Holmgren särskilt skriven fästsång »Hell
dig konst och dig som sprider» varefter sist följde »Stå stark, du ljusets
riddarvakt».
Den i samband med fästen anordnade utställningen var — att döma av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
