Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
TYPOORAFFÖRBUNDETS NÄRMASTE FÖREGÅNGARE
Nästa fråga gällde vad som kan och bör göras från
boktryckeriägares och arbetares sida för att förekomma arbetsbrist
å boktryckerierna. Meningarna i denna fråga voro föga delade
och efter den korta debatten antogs följande av A. C. Lindberg
föreslagna resolution:
»Mötet uttalar som sin åsikt, att arbetsbrist inom boktryckerierna torde
i väsentlig mån förekommas därigenom:
att antalet lärlingar inskränkes, så att ej ett oproportionerligt antal
sådana årligen förekommer,
att inskränkning måtte ske i det på senare tiden vidtagna bruket att
vid smärre tillfälliga arbeten engagera flera sättare, utan utsikt att
framdeles för dem kunna hava sysselsättning;
samt därigenom:
att typograferna visa påpasslighet samt vinnlägga sig om noggrannhet
och ackuratess vid utförande av sina arbeten.»
Tredje frågan lydde: »Bör ej inskränkning i boktryckeriernas
söndagsarbete söka åstadkommas, och anses en mera bestämd
och förkortad arbetstid vara behövlig?»
Denna fråga gav anledning till en vidlyftig debatt och under
denna framkommo upplysningar, som gåvo vid handen, att
söndagsarbete icke alls var nödvändigt på andra boktryckerier
än sådana, från vilka utgåvos tidningar på måndagsmorgonen.
På en hel del ställen arbetades det på söndagen av sådana
arbetare, som på denna dag ville »taga igen» vad de förlorat
på försummelse (bygång el. dyl.) under veckans lopp. Allmänt
uttalades att en arbetstid på tio timmar, utom måltidsraster var
nog. Det radikalaste anförandet beträffande söndagsarbetet
hölls av C. E. Westerberg, Stockholm, som ansåg att allt
söndagsarbete borde borttagas, emedan det strider både mot
gudomlig och borgerlig lag samt är i högsta grad
sedefördärvande. Direktör C. E. Gernandt påpekade att
ihärdigheten hos arbetarna hade betänkligt sjunkit. För en 25 à 30
år tillbaka betalades 18 skilling (37’/2 öre) för 1,000 fyrkanter
och nu betalas 60 öre, men arbetaren förtjänar nu icke mera
än då, eller cirka aderton riksdaler i veckan.
Efter debattens slut antogs följande resolution:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
