Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
förbundets tariffarbete
svenska typografmöte (det första) uttalade sig enhälligt för
utarbetandet av ett tarifförslag baserat på 30 öres
bokstavsberäkning och vid Typografiska föreningens sammanträde den
3 nov. samma år tillsattes också en kommitté för nämnda
ändamål. Kommittén avlämnade sitt förslag till föreningens
sammanträde den 2 februari 1884. Förslaget, som av föreningen
översändes till Boktryckerisocieteten, rönte emellertid icke något
gynnsamt emottagande av densamma. Visserligen ställde sig
societeten välvillig till begäran om införande av
alfabetsberäkning i och för sig, såsom varande både rättvis och praktisk,
men ansåg den sig icke kunna medgiva någon förhöjning
utöver 1872 års tariff, vadan alltså en alfabetsberäkning, om
den skulle införas, borde ställas proportionerlig till
/z-beräk-ningen efter nämnda års tariff, och sålunda strandade försöket
den gången att genomföra någon förbättring i
beräkningsgrunden.
De tidigare gjorda försöken att verka reglerande på
typografernas löneförhållanden som kår betraktat, vare sig det gäller
1693 års förslag till boktryckareordning av censor librorum
Örnhjelm, vilken ansåg det vara ett utmärkande drag för den
tidens typografer, att »dhe togo stoor weckolöön den dhe
snöpeligen förslösade», eller 1804 års förslag av
Boktryckerisocieteten till taxa, enligt vilken den boktryckare, som blev
förvunnen med att betala mera än vad taxan föreskrev, skulle
böta visst belopp till societetens kassa, voro tydligen anlagda
på att prässa ned eller bibehålla vid status quo de
beräkningspriser typograferna individuellt lyckats tillförsäkra sig, eller eljest
blivit fastställda eller vunnit hävd på de resp. tryckerierna.
Ej häller den år 1856 av Boktryckerisocieteten beslutade
reformen om införandet av /z-beräkning, i stället för den dittills
gällande fyrkantsberäkningen, visade sig i praktiken vara till
någon fördel för typograferna. Eljest torde åtgärden i och för sig
varit nog så välment, då den åsyftade att råda bot på det
missförhållandet, att en fin stilsort icke betalades mera än en grov
stilsort på samma kägel. Bokstaven n ansågs nämligen vad
tjockleken beträffade, såsom medelbokstaven i alfabetet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
