Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
49
För belysande av den tidens åsikter om en fackförenings
verksamhet citeras följande ur det anförande, varmed
ordföranden välkomnade medlemmarna vid föreningens första
ordinarie sammankomst. Talaren började sitt anförande med
att omtala, »att man redan för 20 år sedan varit betänkt på
bildandet av en typografisk förening, men åtskilliga svårigheter
hade lagt hinder i vägen för förverkligandet härav. Men nu,
sedan en sådan äntligen kommit till stånd, ville han lägga
medlemmarna på hjärtat, att med kraft arbeta för anordnandet
av »diskussionsövningar», ty det vore nödvändigt söka vänja
sig, att offentligt uttrycka sina tankar, i synnerhet i vår tid, då
man vilken dag som hälst kunde råka att bli utsedd till
stadsfullmäktig eller riksdagsman — Fastän Göteborgs typografer
hade en kassa, som vid sjukdomsfall lämnade delägarna 7 kr.
i veckan, kunde det dock icke skada att åstadkomma en dylik
kassa även inom föreningen. — Framdrog exempel från
främmande länder vad fackföreningar kunna uträtta: Vill man fred,
måste man bereda sig till krig, och sammanslutningsidén vore
arbetarnas säkraste vapen mot snikna principaler, men att
tvingas begagna dem till en sådan strid, hoppades han det
måtte dröja mycket länge. Vår förening borde bli en medlande
länk emellan arbetsgivare och arbetstagare inom vårt yrke och
följaktligen fredligt söka uppgöra dem emellan möjligen
uppkommande tvistigheter, och när arbetsstyrkan inom ett eller
annat tryckeri härstädes bleve för stor, borde föreningen genom
att sätta sig i förbindelse med »Svensk Reshjälpskassas för
typografer Centralstyrelse» samt medels annonsers införande i
Nordisk Typograftidning, söka på bästa sätt avhjälpa dylika
missförhållanden.»
Från dess startande hade föreningen på sitt program devisen
»Nytta och nöje» och under det första decenniet lades största
vikten vid nöjet och otaliga äro de fästliga sammankomster
het i Stockholm och där bl. a. var förslagsställare till 1872 års tariff. Var
medlem av Göteborgsföreningens styrelse 1885—93 samt revisor 1896—97.
Prövningsman i avd. sjukkassa 1888—72. Tariffkommitterad 1898.
Hedersledamot i Göteborgsavdelningen 1897.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
