Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORO
71
Ja, därom har diskuterats och återigen diskuterats och några
av de resultat man kommit till, komma att nämnas i det
följande. En del av de beslutade projekten ha strandat redan
vid starten; inträsset bland medlemmarna har ej varit så stort
att det kunnat hålla dem i gång. Men knappt har ett försök
gått om intet, förrän ett annat varit färdigt lämna stapeln.
Och snart sagt allt vad tänkbart är har försökts, men alltid
med så gott som samma tröstlösa resultat.
Den 7 mars 1886 upptogs för första gången fråga om
anslutning till andra yrkesföreningar till behandling. Då
diskuterades nämligen en av Hj. Warelius framlagd fråga: »Bör
Göteborgs Typografiska Förening ansluta sig till härvarande
fackföreningar?» och i sitt inledningsanförande yttrade W. bl. a.
»att genom föreningens anslutning till desamma skulle en
levande anda sprida sig i vår hittills tröga och senfärdiga kår
och väcka den ur sin dvala.» Frågans vidare behandling
uppsköts emellertid till den 27 mars och då det å detta
sammanträde upplystes, att de sammanslutna fackföreningarna f. n.
höllo på att uppgöra ett nytt program, beslöt föreningen vänta
med besluts fattande tills detta blivit färdigt.
Den 1 november 1890 var frågan åter upptagen till
behandling, i det den då nystartade »Göteborgs Arbetarekommun»,
vilken räknade tio anslutna föreningar, till föreningen inlämnat
sina stadgar för att denna skulle »diskutera och däruti
verkställa de ändringar föreningen ansåg för sin del nödvändiga».
Sedan ordföranden, vilken fann själva namnet på den nya
arbetareorganisationen »något bäskt», uppläst stadgeförslaget,
vidtog en långvarig diskussion. I denna deltog även en
representant för arbetarekommunen och försökte denne övertyga de
närvarande, att arbetarekommunen ej vore en så farlig
inrättning som flertalet av dessa fått för sig, utan i stället en
sammanslutning avsedd att såväl ekonomiskt som politiskt föra
samtliga arbetares krav framåt. De i diskussionen flitigt
deltagande typograferna hävdade å sin sida, att de hade nog av
Svenska Typografförbundet och arbetet för dess stärkande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
