Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING
223
Protokollen från 1908 vittna om ett ganska livfullt och
in-trässerat arbete. Största inträsset knöt sig till den då
förestående tariffrevideringen, som gav anledning till talrikt besökta
sammanträden, varvid nya krav rörande tariffen framkommo
och sedermera till underhandlarna framställdes, och hela
tarifffrågan erhöll för övrigt en ingående behandling.
Efter tariffunderhandlingarnas fredliga avveckling i slutet av
1908 emotsågs en period av lugn. Ingen närde då den tanken
att Linköpings Typografklubb inom en sä snar framtid skulle
gå ett så skickelsedigert öde till mötes.
Orsaken, 1909 års stora strid mellan kapital och arbete och
Svenska typografförbundets deltagande däri, är ju bekant.
STORSTRÄJKEN 1909 OCH DÄREFTER. Samma dag klubben
erhöll den av förbundsstyrelsen utsända parollen till deltagande
i striden avhölls sammanträde, varvid, efter något
meningsutbyte beslöts, »att, med något beklagande ställa sig
förbundsstyrelsens paroll till efterrättelse».
Det visade sig emellertid redan från början av striden, att
uppfattningarna beträffande förbundets deltagande voro ganska
delade. Detta hade till följd att sammanhållningen mot slutet
av striden ej blev den bästa och resulterade i att 23
medlemmar inlämnade sina utträdesansökningar.
Givetvis inverkade detta »massutträde» förlamande på
klubbarbetet, och under en längre tid kunde man spåra verkningarna
därav.
Ett behagligt avbrott utgjorde dock den i mars månad 1910
avhållna 25-årsjubileumsfästen, vilken åstadkom en uppryckning
ur den inträdda förslappningen. Återstående delen av året
förflöt emellertid mycket lugnt men gav tillfälle till reflektioner,
vilka gåvo näring åt en önskan, att åter knyta förbindelsen
med de ur förbundet utgångna kollegerna. Flera försök
gjordes också i den riktningen, men ledde ej till något resultat.
Efter ovannämnda fruktlösa försök att utplåna sviterna efter
1909 års strid, inträder en tid, under vilken livsyttringen ej
tager annat uttryck än genom handläggning av de inom
klubben förekommande löpande ärendena. Först under senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
