Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM
351
ring, som härigenom uppkommer, gottgöres delägaren årlig ränta efter
4 procent.
Fondens första fastighet, huset n:r 2 vid Lilla Skinnarviksgatan, var
färdig till inflyttning den 1 oktober 1883. Denna såldes sedermera och
f. n. är fonden ägare till tre hus i resp. kvarteren Marsvinet och
Fatburs-brunnen i Maria församling i Stockholm, nämligen husen n:r 9, 10 och 12
vid Svedenborgsgatan, taxeringsvärderade till resp. 140,000, 185,000 och
177,000 kr. Dessa äro till största delen bebodda av hyresgäster, tillhörande
fonden, vilka bo för väsentligt lägre hyror än som för övrigt gälla för
motsvarande lägenheter i Stockholm.
FÖRENINGENS FINANSER. Tack vare goda behållningar från
konserter, karnevaler och andra offentliga tillställningar har
föreningen, åtminstone under de tre sista decennierna, haft
god ekonomi. Under de första tre tiotalen av år var
föreningen nästan uteslutande hänvisad till inkomsterna från dylika
tillställningar för att få debet och kredit att gå ihop, ty
månadskontingenten räckte icke långt. Så småningom förvandlades
denna till veckokontingent och har så successivt höjts från
6 till 8 öre o. s. v. och utgör f. n. 16 öre i veckan, utom
kontingenten till förbundet.
Föreningens behållning utgjorde vid 1916 års slut kronor
177,250: 60, av vilka kr. 10,255 utgjordes av aktier och andelar
(i Nya Banken 5,000, Försäkringsanstalten Folket 1,000,
Arbetarnas tryckeri 760 och däröver andelar i olika företag kronor
3,495), samt utestående lån kr. 5,833:20. Till behållningen bör
läggas inventariernas värde kr. 6,030: 86 samt värdet av
biblioteket kr. 11,849:53.
LEDAMOTSTECKEN. Vid föreningens början var det i
stadgarna föreskrivet att föreningens medlemmar vid
fästtillställningar skulle bära föreningens medlemstecken. Dessa ha under
tidernas lopp varit av olika slag, med föreningens valspråk
(Enighet, Nytta, Trevnad) tryckt i en ring kring typografvapnet.
Det obligatoriskt föreskrivna medlemstecknet var av gul kartong
med blått, brunt eller svart tryck.
På förslag av 1872 års revisorer beslöts att prägla
medlemstecknet i silver, hängande i grönt sidenmoaréband. I de
stadgar, som antogos 1886, är emellertid bestämmelsen om obliga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
