Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
BOKTRYCKERIERNAS EKONOMISKA UTVECKLING
stagnation fortsätter till 1896, vilket år får betecknas som
industrialismens genombrott inom den svenska tryckeriindustrin.
Från 1895 till 1896 ökas nämligen de svenska tryckeriernas
antal från 199 till 261 och arbetarantalet med över 1,000.
Från 1896, då arbetarnas antal uppgick till 4,552 och
tillverkningsvärdet till kr. 8,157,304, till 1914 — det senaste år
för vilket statistik är offentliggjord — ligger en oerhörd
utveckling. Sistnämnda år utgjorde nämligen arbetarantalet 8,164 och
tillverkningsvärdet kronor 38,930,895. Under dessa 19 år har
sålunda arbetarantalet nära nog fördubblats och
tillverkningsvärdet nära femdubblats. Medan 1896 på varje arbetare kom
ett tillverkningsvärde av kr. 1,791, blir tillverkningsvärdet 1914
på varje arbetare kr. 4,758, en väldig stegring av produktiviteten.
Beträffande tillverkningsvärdet för tryckeriindustrin har detta
under åren 1896—1912 beräknats sålunda, att detta värde
ansetts utgöra sammanlagda värdet av sätt- och
tryckningskostnaderna jämte det förbrukade papperets värde. Fr. o. m. 1913
har emellertid kommerskollegium lagt en annan
beräkningsgrund, som tydligen kommer det verkliga tillverkningsvärdet
betydligt närmare. Från 1913 begäres nämligen uppgift å
produktionens hela försäljningsvärde, vilket ifråga om
tidningstryckerierna anses representerat av summan av utgifterna för
tryckeri- och tidningsrörelsen (utbetalta löner och arvoden,
förbrukat papper och övriga materialer, hyror, skatter etc.)
med tillägg av eventuell vinst och frånräknande av eventuell
förlust.
I det i tabell II upptagna arbetarantalet för tryckeriföretagen
är icke upptaget den tekniska förvaltningspersonalen, (chefer,
faktorer o. s. v.) redaktionspersonalen, kontorspersonalen, etc.
Denna utgjorde 1914 2,371 personer, 2,854 män och 517
kvinnor. Av dessa voro 668 män och 43 kvinnor anställda
i tidningsredaktionerna, medan de övriga utgjorde den s. k.
förvaltningspersonalen.
Ett utmärkande drag för den svenska boktrycksindustrin
liksom för övrigt för all industri är den gradvisa övergången
från enskilt företag till bolagsegendom. Se tabell III. På grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
