Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNÄLLPRÄSSARNA
503
viss likhet med Gutenbergs. Liksom denne blev han bedragen
av sin kompanjon Bensley och förbittrad lämnade han
England redan 1817. Han förlorade därvid visserligen sin
patenträtt i England, men han hade tillfredsställelsen att hans
kompanjon ej kunde draga någon fördel därav, sedan det nu stod
vem som hälst fritt att tillverka snällpressar. König
associerade sig i hemlandet med en landsman, mekaniker Bauer,
varpå de upprättade en maskinverkstad i ett f. d. kloster vid
Wurzburg. Fabriken utvecklade sig ganska raskt, men en
stockning inträdde 1830, då vid revolutionen 1830
boktryckeriarbetarna i Paris slogo sönder snällprässarna, vilket exempel
följdes på andra orter, och som gjorde att boktryckarna en tid
bortåt icke vågade beställa några prässar.*) Men snart lade sig
oron och fabrikationen kom åter i gång, särskilt sedan man
börjat tillverka snällpressar för handkraft samt infört
förbättringar, vilka möjliggjorde utförandet av det finaste
illustrationstryck, något, som förut ansetts ogörligt att åstadkomma på
annat än handprässar. König avled 1833 och överlevdes i nära
tre årtionden av sin kompanjon, som i förening med Königs
*) Då man läser snällprässfabrikanternas reklamer frän denna tid undrar
man icke på, att boktryckeriarbetarna ville förstöra snällprässarna. Dessa
reklamer gingo nämligen samtliga ut på, att vid snällprässarna behövdes
ingen utlärd, d. v. s. kvalificerad arbetskraft, utan prässarna kunde
uteslutande betjänas av kvinnor, minderåriga eller grovarbetare, d. v. s. billig
arbetskraft. Till och med uppfinnaren, den forne arbetaren König, hade
mot slutet av sin levnad fått den kapitalistiska uppfattningen så i blodet,
att han i ett cirkulär, »Ansprache an Besitzer von Druckereien»,
triumferande meddelar, att utlärd arbetskraft vore fullständigt överflödig, ty det
behövdes vid prässen endast två prässdragare om 30 kreuzer pr dag och
två pojkar om 20 kreuzer pr dag till prässens betjäning. Pojkarna skulle
tjänstgöra som respektive iläggare och fråntagare. Härigenom skulle
enligt Königs beräkning arbetslönen reduceras med 60 à 70 procent.
Det visade sig emellertid snart, att talet om den kvalificerade
arbetskraftens obehövlighet var ren bluff. Man kom snart underfund med, att
som förste man vid snällprässen behövdes en man med stora
kvalifikationer, så stora t. o. m., att avlöningen för dessa första snällprässtryckare
kom att ställa sig betydligt högre än den lön handprässtryckarna
samtidigt erhöllo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
