Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
BOKTRYCKETS TEKNISKA UTVECKLING
Sistnämnda år funnos dock fortfarande 183 handprässar i bruk
men dessas antal avtog synnerligen hastigt, så att vid
1900-talets ingång ingen enda handpräss fanns i bruk annat än för
korrekturavdragning, vartill dessa prässar äro synnerligen
lämpliga.
För tidningsprässens hastigt växande anspråk räckte
emellertid varken enkla eller dubbla snällpressar till i längden, ja,
inte ens fyrcylindriga sådana räckte till för de ständigt ökade
upplagorna. Man måste följaktligen konstruera maskiner, som
möjliggjorde en ännu större tryckhastighet. År 1846
konstruerades den första rotationsprässen i Hoes maskinfabrik i
Newyork. Vid denna präss var det plana fundamentet ersatt av
en omfångsrik cylinder, över vilken typformen var spänd och
kring vilken tryckcylinder och färgvärk voro placerade. Denna
präss tryckte 15- à 20,000 exemplar i timmen och kallades,på
grund härav blixttidningssnällpräss.
Den amerikanska rotationsprässen tryckte emellertid papperet
blott på den ena sidan. Marinoni i Paris konstruerade därför
en rotationspräss, som möjliggjorde tryckning på båda sidorna
samtidigt, och genom att göra tryckcylindrarna mindre
uppnådde han även ökad hastighet. Tryckningen på båda sidorna
åstadkoms därigenom att det på ena sidan tryckta arket genom
en särskild inrättning leddes, omvänt, över samma
tryckcylinder, en anordning, som även underlättade iläggningen.
Nackdelen hos dessa prässar, Hoes såväl som Marinonis, var att
de erfordrade en hel mängd folk för iläggningen — Marinonis
präss 6 och Hoes icke mindre än 12 personer. Denna
olägenhet undanröjdes först med den rotationspräss, som Walter,
ägaren av »Times», 1866 lät bygga efter en modell av
amerikanaren Wilkinson och som fick namnet Walterprässen.
Papperet inmatades i oskuret skick, s. k. långa banor, från en tjock
rulle, som var upphängd på en axel nära golvet i maskinens
ena ända, passerade först mellan två valsar för att fuktas och
undergick sedan ett slags glättning genom att passera ett annat
valspar. Därefter fördes papperet till de två tryckcylindrarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
