Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID J. O. NORDINS GRAV
587
Han fyller den var dag med bättre stilar,
Allt högre sanning ur hans händer går,
Till sist den flödar som till törstig mun
Det friska vattnet ur en hälsobrunn.
Så vill jag hålla konstens perspektiv
Mot idealets höjd, som aldrig hinnes;
Men om på jorden en fulländning finnes,
Så vanns den med ett mödan helgat liv —
Och ära nog och pris förtjänar han,
Som går på ljusets väg så långt han kan.
Gå, ädla konst, till mänsklighetens fröjd
Framåt, som du har gått i flydda tider!
Ju högre på din branta ban du skrider,
Ju mer du närmar dig din middagshöjd,
Dess nier skall solens sommarglans
Belysa, som i dag, din ärekrans.
FRITHIOF HOLMGREN.
VID J. G. NORDINS GRAV
Uppläst av förf. vid jordfästningen å Nya kyrkogården
den 3 oktober 1886.
Till helig andakt bjuder aftonstunden,
Då här vi möte stämt i tempellunden,
De tempel små med korsets spira på,
Som runt här stå.
Ett sådant tempel gå vi nu att bygga
At honom, som har hamnen nått, den trygga;
Dock — i vårt minne har han än mer tryggt
Sitt tempel byggt.
Ty han, som nu från jorden lyftat vingen,
Han var en vän till oss, en man som ingen,
En vän, som vad han verkat bäst och tänkt
Till oss det skänkt!
När lampan sent hos honom brann i natten,
Det var för oss han samlade på skatten,
En väldig skatt för oss att njuta av,
Som rikt han gav!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
