Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. 28 februari 1959 - Statsbeställningar lättar arbetslöshetssituationen, av Helge Pierre - Hårda motsättningar i de centrala avtalsförhandlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsbeställningar
lättar arbetslöshetssituationen
Hårda motsättningar
i de centrala
avtalsförhandlingarna
Ibland förekommer i pressen
uppseendeväckande artiklar, vilka skildrar
hur statsbeställningar lagts i utlandet
och därmed skulle ha försvårat
arbetslöshetssituationen. Vid närmare
granskning har det oftast visat sig,
att vederbörande statliga affärsverk
dels tagit prismässiga affärshänsyn
till offerter och dels konstaterat att
full sysselsättning råder inom den
industrigren, som annars skulle ha
utfört beställningen. Men på andra
områden stimuleras till
statsbeställningar för att eliminera
arbetslöshets-hot och om det berättar i denna
artikel redaktören för tidskriften
Arbetsmarknaden, Helge Pierre.
De arbetsmarknadspolitiska
erfarenheterna av att bekämpa arbetslösheten genom
att lägga ut extra statsbeställningar hos
industrin har varit mycket goda. Det har
nämligen visat sig att man med en relativt
liten insats kunnat undvika permitteringar,
som på sina håll skulle ha fått stora
återverkningar. De extra beställningarna har
sålunda minskat behovet av
kontantunder-stöd från arbetslöshetskassorna. Även
anspråken på att sätta igång ytterligare
beredskapsarbeten har därigenom reducerats.
Det är i första hand
arbetsmarknadsstyrelsen som svarar för att beställningarna
läggs ut inom ramen för sina speciella
anslag. De bemyndiganden styrelsen fått
har avsett Karlskronavarvet och
industribeställningar i övrigt. I fråga om
Karlskronavarvet utgör bemyndiganderamen
för närvarande 30 miljoner kronor och
beträffande industribeställningar i övrigt
utgör den totala bemyndiganderamen 35
miljoner kronor.
Sammanlagt har hittills disponerats 23,1
miljoner kronor. Huvudparten härav
utgör under senare delen av föregående
budgetår utlagda beställningar på
Karlskronavarvet eller 17,5 miljoner kronor. Under
innevarande budgetår har hittills för
beställningar vid Karlskronavarvet
disponerats 3 miljoner kronor och för
industribeställningar i allmänhet cirka 2,5
miljoner kronor. Sistnämnda beställningar
fördelar sig på 10 företag, vilka samtliga
utom ett utgörs av varv.
Huvudparten av de 23 miljoner, som
hittills disponerats för
industribeställnin
gar — eller 16,3 miljoner kronor — har
tagits i anspråk för beställningar för
sjöfartsverkets räkning. Återstående 6 å 7
miljoner kronor fördelar sig ungefär jämnt
mellan å ena sidan marinförvaltningen och
å den andra väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt en mindre post — 375 000
kronor — för tullen. Beställningarna till
sjöfartsverket har avsett både anskaffning
av lotsbåtar och översyn och ombyggnad
av fyrskepp och sjömätningsfartyg samt
anskaffande av mudderverk.
Industribeställningarna har sålunda inneburit en
betydande upprustning av
säkerhetsanstal-terna för sjöfarten.
Arbetsmarknadspolitiskt har som nämnts
effekten av industribeställningarna varit
ytterst värdefull. Det bör emellertid
observeras att utläggningar av statliga
industribeställningar också kunnat ske i andra
former utan att arbetsmarknadsstyrelsen
anslag behövt anlitas. Kvantitativt och
viktigast har kanske varit de utökningar av
televerkets och SJ:s investeringsramar
som skett efter framställning från
arbetsmarknadsstyrelsen. För att säkra
sysselsättningen vid L. M. Ericsson utlades
sålunda beställningar på telefonmaterial
m. m. för cirka 10 miljoner kronor och för
att undvika mera omfattande
inskränkningar vid Kalmarverkstaden fick SJ
möjligheter att inom ett belopp av 2,3 miljoner
kronor lägga ut beställningar på 250
godsvagnar. I detta sammanhang bör nämnas
att ökningen av investeringsramarna också
inneburit möjligheter både för SJ och
televerket att öka sin byggnads- och
anlägg-ningsverksamhet. Framförallt har
emellertid arbetsmarknadsstyrelsen strävat efter
att i situationer, där en utökning av
produktionen funnits möjligt påskynda
utläggning av ordinarie beställningar.
Sålunda kunde en större filtbeställning från
medicinalstyrelsens sida påskyndas och
därmed säkerställdes driften vid ett
norrlandsföretag.
Arbetsmarknadsstyrelsen har också sökt
underlätta utläggande av beställningar
från privathåll, bland annat genom att ta
initiativ till att underlätta
kreditmöjligheterna. Till detta kommer
investeringsfondernas frisläppande (maj 1958).
Sammanlagt räknar man med att de
punktvis insatta åtgärderna i form av
initiativ av här berört slag säkerställt
sysselsättningen för bortåt 3 000 man under
kortare eller längre tid.
Dessutom har generella aktioner för att
stimulera en tidigareläggning av industri-
Alltsedan förhandlingsarbetet på centralt
plan mellan SAF och LO startade i mitten
på december har förhandlingsomgångarna
följt ganska tätt. Några av fackförbunden
har fått sina specialfrågor behandlade,
men det är genomgående frågor, som
saknar direkt ekonomiska sammanhang.
Några av branschorganisationerna på
arbetsgivarsidan har bitit sig fast i en
prolonga-tion, vilken med förkortning av
arbetstiden skulle innebära, att den samlade
veckolönen blev lägre. Därtill kommer de
väntade prisstegringarna, vilka ytterligare
skulle kommat att sänka reallönen.
Natten till den 19 februari strandade
förhandlingarna på grund av alltför stora
meningsmotsättningar.
Medlingskommis-sion fortsätter med arbetet och får troligen
en hård uppgift att klara. Det kommer i
detta läge att dra ut ytterligare på tiden.
beställningar från kommunernas sida skett.
Arbetsmarknadsstyrelsen har sålunda
skrivit till — efter samråd med
landstingsförbundet och landstingens inköpscentral
— landstingen och uppmanat dem att i
största möjliga utsträckning söka forcera
sina beställningar av framförallt textilier.
Läget inom textilindustrin och speciellt
ylleindustrin har föranlett
arbetsmarknadsstyrelsen att undersöka möjligheterna att
forcera de militära verkens beställningar
av yllevävnader. Det har därvid varit
särskilt angeläget att i nuvarande läge få ut
beställningarna för den nya
permissionsuniformen. Totalkostnaderna för denna
nya uniform har beräknats till omkring
36 miljoner kronor, av cirka 16
miljoner för konfektionering. Diskussionerna
har främst avsett vävnaderna för vilka
kostnaderna i runt tal beräknats till 20
miljoner. Då ett visst behov av vävnader
även redovisats från marinen och flyget
skulle sammanlagt omkring 25 miljoner
kronor i form av yllebeställningar kunna
läggas ut.
Meningen är att dessa beställningar
skall kunna göras på sådant sätt att alla
ylleväverier får del av dem. Det
arbetsmarknadspolitiska syftet är givetvis att i
nuvarande konjunkturläge söka undvika
ytterligare driftsinskränkningar inom
denna industri. Å andra sidan gäller det också
att se till att beställningarna inte läggs ut
på sådant sätt att de medför en temporär
överdimensionering av vissa företag med
åtföljande risker för senare svårigheter.
Likaså är det inte meningen att lägga ut
beställningar hos företag, som man redan
nu vet kommer att lägga ned driften.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
