Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7. 14 mars 1959 - Tekniska intresset på toppunkt bland Oslo-tryckare, av Birger Argenius, referat av Axel Janås - Norska stipendier - LO tillstyrker skattefrihet för vissa utbildningsbidrag - LO:s sexveckorskurs - Företagsnämndskurs i LO-regi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Veckans Nytt kommer ut tre veckodagar
med 20 000 exemplar. Pressutrustningen
består av Hoe-Crabtree, tio svartverk,
vanliga tvåfärgsmöjligheter, upp till 40
sidor. Vid reversering fyra färger, 32
sidor med fyra lika plattor. Klistringen är
»flygande». l:e tryckerifaktorn Bertil
Fagerström omtalar att marschfarten är
40 000 exemplar per timme och anser att
denna pressfart ger bästa
produktionsresultat ifråga om minsta möjliga
arkbrott, makulatur och driftstörningar samt
ökade förutsättningarna för ett fint
färgtryck. Företagets stereotypiavdelning har
fått en helnorsk plattfräs — sex plattor
samtidigt — som är fotocellstyrd.
Fagerström betecknade denna plattfräs som en
världssensation och kanske blir vi i
tillfälle att återge viktiga data om denna fräs.
Arbeiderbladet, som för närvarande
körs i en 30 år gammal Gosspress i en
synnerligen otidsenlig lokal, har beställt en
ny Wifag-Kongsbergpress med bland
annat överliggande färgstenskniv och
elektrisk färgställningspanel. Planer övervägs
att flytta ut stereotypiavdelningen och den
nya Kongsbergaren cirka sex bilminuter
från Oslo centrum till Aktietrycks nya
fina anläggning. Att frakta de präglade
matriserna per motorcykel dit skulle bland
annat innebära synnerligen fina
arbetsförhållanden för tryckaren och
stereotypörer-na. Som jämförelse kan ju här nämnas,
att både Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet skall flytta ungefär lika långt från
stadens centrum med samtliga
avdelningar.
En annan intressant osloföreteelse är
Mor genbladet (h) och Nationen (bf),
som kommer att samköra sina
stereotypi-och tryckeriavdelningar under namn
Tryckeri MO-NA. Pressutrustningen är en ny
Wifag-Kongsberg, som snart är klar att
köra igång. Redaktions- och
sätteriavdel-ningarna blir fortfarande kvar i de
respektive husen som nu, liksom de båda
tidningarnas administration. Till pressens första
arbetsuppgifter hör beställningstryck,
varvid den ena falsen utrustas med
anordning för 3-vecksfalsning. Denna press har
färglåda med underliggande kniv och
hoppvals. Panel med knappar för
färgkontroll är elektriskt manövrerad.
Med dessa tekniska tidningsglimtar
tror jag mig ha klarlagt, att intresset för
de facktekniska spörsmålen är stort, vilket
jag också fick erfara, då 70—80
civiltryckare kom för att lyssna till föredrag
om tidningstryck, till vilket Oslo
maskin-mästareförening inbjudit. Ett ytterligare
bevis för intresset visade Arbeiderbladets
hela stereotypi- och
rotationstryckarperso-nal, då de offrade sin lediga
söndagsförmiddag för att i fyra timmar lyssna till
föredrag och diskutera
rotationstryckar-problem. Högt betyg ger en svensk gäst
ett sådant toppintresse.
Ture Rasmusson 70 år
Landets mest kände maskinsättare är utan
tvekan Ture Rasmusson, Stockholm. Det är en
äretitel man kan ge honom efter ett helt livs
intresse kring yrket och då speciellt
maskin-sättarnas tekniska frågor. Då han fyllde 70 år
den 5 mars och fortfarande är anställd i
kondition på Svenska Dagbladet kan företaget trots
hans ålder räkna honom som en av de
skickligaste arbetarna.
Mest känd är väl Ture Rasmussons insatser
för att sprida kännedom om facktekniska
spörsmål i maskinsättningen och sättmaskinens
tekniska detaljer. Otaliga föreläsningar har han
hållit vid alltid lika intressanta kurser.
Artiklarna i Svensk typograftidning har han kunnat
ge en sakkunnig uppläggning inte enbart
därför att han känt sitt arbetsområde så väl. Det
förhållandet att han som maskinsättare arbetat
i USA har gjort att han även är väl förtrogen
med den amerikanska facklitteraturen och
därmed kunnat tillgodogöra sig och sina läsare
vad denna har haft att bjuda i form av tekniskt
nytt på maskinsättningens, men också på
åtskilliga andra områden. Hans »följetong» om
maskinsättarnas tekniska problem har många
maskinsättare noggrant klippt ur typtidningen
och sparat. Då typografförbundet skulle lägga
upp en korrespondenskurs i maskinsättning var
det Ture Rasmusson som anlitades som
författare. Och yrkesnämnden gjorde likadant, då
Handledning i maskinsättning skulle utges.
Nya tekniska förfaringssätt har han haft
ögonen på och då dessa kommit att beröra det
fackliga arbetet har han delgett sina synpunkter för
en förbundsledning, som gärna lyssnat till hans
förutsägelser om den tekniska utvecklingen. Vi
vet att han dessutom halvt i hemlighet lagt
upp ett lexikalt kortregister över cirka 10 000
ord ur det grafiska yrket. Ja, när man ser vad
Ture Rasmusson hunnit med och dessutom vet
att han hängivet, uppoffrande och känslostarkt
ägnat sig åt de fackliga uppgifterna inom
Maskinsättarnas landssammanslutning,
maskin-sättarsektionen i Stockholm och vid ett stort
antal kongresser, då har man respekt för hans
livsverk för maskinsättarna och för
typografkåren i helhet. Vi hyllar och tackar!
Jubileumsdagen förmörkades av en tragisk
verklighet, då hans maka under natten före
avlidit.
Axel Janås
Norska stipendier
Svensk—norska samarbetsfonden har
anslagit 35 000 norska kronor att under 1959
utdelas som stipendier till svenska medborgare,
vilka för studier inom valfria ämnesområden
önskar uppehålla sig i Norge. Stipendierna
utbetalas i Norge.
Ansökningar ställs till Svensk—norska
samarbetsfonden, Vasagatan 52, Stockholm, och
bör vara fonden tillhanda senast måndagen den
13 april. I ansökan, som bör åtföljas av
meritförteckning samt övriga handlingar, vilka
sökanden önskar åberopa, skall tydligt angivas
arten av de studier den sökande önskar bedriva
samt beräknad tid för uppehållet i Norge.
LO tillstyrker skattefrihet för vissa
utbildningsbidrag
Ett förslag från skattelagssakkunniga om att
skatteplikt icke skall föreligga för de bidrag
som kan utgå till arbetslösa och partiellt
arbetsföra som deltar i utbildningskurs tillstyrks
av LO. Till yttrandet lägger LO ett par
synpunkter:
Enligt arbetslöshetskungörelsen kan
arbetsmarknadsstyrelsen medge att kontantunderstöd
kan utgå under tiden en arbetslös deltar i
utbildningskurs. På samma sätt kan
arbetslöshetskassa utbetala försäkringsersättning till
arbetslös medlem som genomgår utbildningskurs.
Försäkringsersättningen utgör enligt redan nu
gällande regler icke skattepliktig inkomst.
Enligt ett förslag, över vilket LO också yttrat sig
och tillstyrker, skulle skatteplikt icke heller
komma att föreligga för kontantunderstöden.
Det skulle enligt LO:s mening vara olyckligt
om skilda beskattningsregler skulle motivera
hänsyn vid valet av hjälpform då arbetslös
deltar i utbildningskurs. Det finns andra och mer
rationella grunder på vilka ett sådant val kan
träffas.
Vid bedömningen av de olika förmånernas
skattemässiga behandling anför
skattelagssakkunniga :
dels att bidragets storlek är direkt beroende
av utbildningstidens längd;
dels att det icke kan anses som en sådan
med viss tjänst förenad förmån, som enligt
regeringsrättens praxis utgör skattepliktig intäkt;
dels att den del av bidraget som avser
familjens försörjning under utbildningstiden är av
samma sociala natur som andra bidrag vilka
genom särskild lagstiftning är undantagna från
skatteplikt;
dels att denna del, vad det gäller
hyresbidraget, är avpassad för ett visst ändamål och
alltså är ett nettobelopp och att, vad det gäller
familj etilläggen, de inte är avvägda så »att de
kan anses tillföra mottagaren någon egentlig
skattekraft».
LO:s sexveckorskurs
under tiden 24 maj—4 juli kommer att
omfatta allmän fackföreningskunskap i sin
kursuppläggning. Som bekant är
sexveckorskurser-na i första hand avsedda för styrelseledamöter
och andra aktiva, vilka genom fackliga insatser
dokumenterat sitt intresse för fackliga frågor.
Förkunskaper är nödvändiga för att kunna
tillgodogöra sig undervisningen. Det är
nödvändigt att sända sin ansökan inom närmaste
dagarna för att kunna komma med på kursen.
Företagsnämndskurs i LO-regi
anordnas på LO-skolan, Brunnsvik, under
tiden 24 maj—6 juni. Kursuppläggningen
ansluter till de industrigrenar, vilka arbetar under
företagsnämndsavtal av samma karaktär som
LO—SAF-avtalet. LO har begärt att få
anmälningarna så tidigt, att det är nödvändigt att
handlägga dem vid förbundsstyrelsens
sammanträde den 17 mars.
120
Svensk typograftidning nr 7 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
