Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12. 23 maj 1959. Facktekniskt specialnummer - Standardiseringen i den grafiska branschen, av Werner Heyd. Övers. Hlg - Gutenberg-museet i Mainz — ett tryckkonstens världsmuseum, av Henry Dittmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY DITTMER:
Gutenberg-museet i Mainz
— ett tryckkonstens
världsmuseum
Planerna kring återuppbyggandet av Gutenberg-museet har kretsat
kring tanken att göra detta till ett levande museum för hela världens
boktryckarkonst. Men därför behövs pengar och tyska kolleger har
därför börjat en insamling, som de hoppas får internationell karaktär.
Staden Mainz — staden inom vars murar
den där födde Johannes Gutenberg för
500 år sedan fulländade sitt berömda verk:
den 42-radiga bibeln, är den värdiga
platsen för »Tryckkonstens världsmuseum».
»Die Stadt Mainz, in deren Mauern
vor 500 Jahren der hier geborene
Johannes Gutenberg seine Bibel vollendete, ist
der würdige Sitz für das Weltmuseum der
Druckkunst. Seit dem Jahre 1900 besteht
hier das Gutenberg-Museum, das nach
seinem geplanten Einzug in das
wieder-herzustellende Haus zum »Römischen
Kaiser» am Dom und in die angrenzende
Häusergruppe, zum Weltmuseum der
Druckkunst ausgebaut werden soll.»
Detta är ingressen till uppropet som
ak-tionsutskottet för återuppbyggnad av
Gu-tenberg-museet har utsänt till all
värld-dens typografer, litografer och
bokbindare, boktryckare och övriga i tryck- och
bokkonsten intresserade.
Att aktionsutskottet i första hand
vänder sig till den svarta konstens lärjungar
är icke så märkvärdigt när man betänker,
att miljontals människor inom vårt yrke
världen runt har Gutenberg och hans
uppfinning att tacka för yrke och utkomst.
Vad förmäler nu historien om
Gutenberg och hans uppfinning?
Äret 1445 hände i Schustergasse
(Skomakaregränd) i Mainz vid Rhen en
världshistorisk tilldragelse. En händelse, som
var ämnad att förändra jordklotets
utseende och utveckling från grunden. Denna
händelse var det för dåtiden kanske
obetydliga faktum, att borgaren Johann
Gens-fleisch, kallad Gutenberg, in Mainz,
uppfann konsten, att mångfaldiga de tills dato
handskrivna böcker, som hittills endast var
tillgängliga för några få, med enorm
hastighet och i nästan obegränsat antal.
Före Gutenbergs uppfinning
framställdes böcker huvudsakligen genom hand-
tror att det skulle vara nödvändigt, att
industrins representanter sammanträffade
internationellt en gång och diskuterade
genom alla de här frågorna och gjorde
upp en plan, enligt vilken man gick fram
efter angelägenhetsgrad, och därefter
uppdrog åt ett fackutskott att ordna alla de
aktualiserade standardiseringsfrågorna.
Typograferna har återigen tillfälle att gå
i spetsen för något helt nytt.
Övers. Hlg
skrift. Skrivaren linjerade upp
pergamentet eller pappersbladet och präntade ord
för ord. Mindre upplagor av en bok
kunde åstadkommas därigenom att någon läste
högt och ett antal skrivare skrev efter hans
diktamen. Men böckerna var sällsynta
dyrbarheter, som kunde förvärvas endast av
de rikaste. Genom den nya uppfinningen
kunde böcker tryckas i stora upplagor, och
varje exemplar var lika tydligt och vackert
som det första.
Gutenberg själv hade säkerligen ingen
aning om den betydelse hans uppfinning
skulle få. Han ville endast visa hur man
kunde framställa böcker, lika vackra som
de handskrivna, men på ett mekaniskt och
billigare sätt. Och likväl skulle
boktryckarkonsten få en avgörande betydelse för
hela den västerländska kulturens
utveckling.
Kärnpunkten i Gutenbergs uppfinning
är gjutinstrumentet. Pressens princip, där
tryck åstadkommes genom en skruv, var
känd långt tidigare. Antikens vinpressar
och medeltidens papperspressar var
konstruerade enligt samma princip. Konsten
att skära ut bilden och bokstäver och att
trycka de infärgade träsnitten på papper
eller pergament var känd i början av
1400-talet. Ja, bokbindaren kunde vid den tiden
sammansätta lösa metallbokstäver för
präglingstryck på bokpärmar. Men
konsten att gjuta en stor mängd metalltyper,
som sedan kunde sammanfogas till ord,
rader och boksidor, den konsten hade
ingen kommit på före Gutenberg.
Gutenberg, som fått utbildning i
guld-smedsyrket och kunde gravera och skära i
metall, framställde sina typer på följande
sätt: han skar ut en upphöjd bokstav i ett
stålstycke. Med denna s.k. patris slog han
i ett kopparstycke i ett fördjupat avtryck
och fick därigenom en s.k. matris.
Matrisen satte han i det lilla gjutinstrumentet
och göt en stor mängd typer av samma
sort. Därefter byttes matrisen, nästa
bokstav göts osv. till dess hela alfabetet var
genomgånget.
Den nya konsten spred sig mycket
snabbt över större delen av världen. Redan
på 1460-talet var den känd i flera
italienska städer. År 1476 började den första
engelska tryckpressen att arbeta i
West-minster. I Stockholm framställdes det
första tryckta arbetet 1483 av Johan Snell,
som året förut hade arbetat för danskarna
i Odense. Oslo fick först 1643 sitt äldsta
boktryckeri, vilket däremot Island haft
redan 1530 i Holar.
Genom Gutenbergs uppfinning gjordes
all världens vetande till hela
mänsklighetens egendom. Det var alltså icke
Amerikas upptäckt (1492) eller den ännu senare
Reformationen, som inledde den nya
tiden. Ty dessa båda händelser hade endast
betydelse för en del av världen och för
vissa delområden av det kulturella och
ekonomiska livet. Det var Gutenbergs
uppfinning som utformade den nya tidens
ansikte och hade ett avgörande inflytande
på alla områden av det mänskliga livet:
det mänskliga tänkandet, vetenskapen och
konsten, den ekonomiska utvecklingen och
tekniken. Med hänsyn därtill kan man
med all rätt kalla Gutenberg för »nutidens
fader». Det är hans geni, som skiljer
nutiden från medeltiden.
Mänskligheten har insett detta och har
tillvaratagit alla tänkbara tillfällen för att
hylla Gutenberg och hans verk. Otaliga
monument har upprättats till hans ära.
Åren 1640, 1740, 1840 och 1940 firades
fester till minne av hans uppfinning och
år 1900 firades minnet av hans födelse.
Vid detta tillfälle grundades som ett
levande minnesmål över den odödlige
mästaren och hans gärning
Gutenberg-museet Mainz.
Gutenberg-museet har från början lagts
upp med ett helt internationellt program
och trots detta eller kanske just på grund
därav kan man tänka sig ett tryckkonstens
världsmuseum endast i Mainz. Ty här
föddes Gutenberg, tryckkonstens
uppfinnare, här tillverkade han år 1445:
»Fragment vom Weltgericht», Europas första
typtryck — finns i museets förvar. Åren
1452—1455 påbörjade och fullbordade
Gutenberg här boktryckarkonstens
mästerverk: den 42-radiga bibeln och här
bäddades 1468 hans jordiska kvarlevor.
Gutenberg-museet hystes till en början i
två rum i slottet. År 1912 överflyttades
det till stadsbibliotekets nybyggnad. Men
även där blev det snart för trångt.
Stadsförvaltningen i Mainz överlät då två
gamla sjuttonhundratalshus: »Römischen
Kaiser» och »König von England» till
museet, som inflyttade där 1927.
Museets stomme var från början
Guten-berg-verkstaden samt ett stort antal gamla
tryckmaskiner och redskap, som har
skänkts av intresserade givare. Med hjälp
av några intresserade Gutenberg-lärjungar
252
Svensk typograftidning nr 12 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
