Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 19. 29 september 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN
inte bara älskar,
hon hatar ofta
sina barn
Kring fostringsfrågor ocb
kontaktproblem i förhållandet
mellan föräldrar och barn
skriver Mirjam Svenhard
Det klagas på ungdomen. Det är vuxet
folk som klagar. — Annat var det i min
ungdom, säger man, då fick man lära sig
veta hut, nej, stryk skulle dom ha . . .
Jag upphör aldrig att förvåna mig över
att tänkande människor i vuxen ålder på
fullaste allvar ger ungdomen skulden för
ungdomens fel. Om skålen på drejarens
skiva blir deformerad, inte ställs väl
skålen till ansvar för det? Endast en mycket
obehärskad människa skulle svära åt det
misslyckade kärilet — det är vi överens
om alltmedan vi själva dagligen hänger
oss åt liknande infantila utbrott.
Det blev inga mönsterbarn av vår
avkomma och det får de sannerligen äta
upp. Själva tvår vi våra händer: har vi
inte gjort allt, har vi inte uppoffrat oss
och lidit och älskat. . . Det är just vad vi
inte har gjort. Och låt mig förklara hur
jag menar:
Det största ansvaret för barnens fostran
har i alla tider legat i kvinnornas
händer. Det är en skräckinjagande makt våra
mödrar har och det blir mer och mer
nödvändigt att ta deras roll under
omprövning. Ty hur förvaltar de sitt pund ? Hur
KONTAKTEN mellan föräldrar och barn ger ofta goda
förutsättningar för undanröja svårigheter i fostran. Det gäller
också att undvika favorisering och åsidosättande.
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
