Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 28. 19 december 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människor —
människor utan tal
Grafiska yrkesskolorna har stabiliserats
i en alltmer fulländad yrkesundervisning
Vid den internationella
befolkningsvetenskap-liga kongressen i Wien 1959 dryftades frågan
hur många människor som redan hade levat på
jorden och hur talrik mänskligheten skulle bli,
om den nuvarande befolkningstillväxten
fortsatte i samma tempo som hittills. Professor
Winkler från Wiens universitet föreläde enligt
Arbeiterzeitung kongressen följande beräkning.
Han antog att uppskattningen av
mänsklighetens ålder till 600 000 år snarare var för låg än
för hög. Många forskare är övertygade om att
människan existerade redan för flera miljoner
år sedan. Men även enligt professor Winklers
antagande skulle antalet människor som levat
uppgå till en gigantisk siffra. Sedan
mänsklighetens begynnelse måste fyra till fem biljoner
människor ha fötts, levat och lidit och åter
blivit till stoft.
För att göra sig en föreställning om vad den
siffran betyder, skulle man kanske kunna tänka
efter hur stor plats människan skulle ha haft i
dag, om Eva inte hade stulit äpplet från trädet
i paradiset och därigenom inte hade dömt
människan att bli en dödlig varelse. Då måste på
varje kvadratkilometer land ha funnits 50 000
människor, där befolkningstätheten nu
genomsnittligt är 27 invånare. Det skulle ha betytt,
att varje människa hade fått lagom plats att
placera sin säng.
Föreställningen att det måste vara en avsevärd
brist på utrymme på andra sidan är mycket
mindre avskräckande än professor Brands från
Leyden beräkning. Han har räknat ut att om
mänskligheten under ytterligare 700 år ökar lika
snabbt som nu, skulle den absoluta gränsen för
dess tillväxt vara nådd. Då skulle nämligen allt
land vara upptaget av i upprätt ställning tätt
sammanpackade människor och varje
nytillkommen jordvarelse skulle av sina medmänniskor
tvingas att dränka sig i havet.
Skulden härtill är medicin och social
omvårdnad. De har minskat dödligheten oerhört. Nu
beror det på om mänskligheten — mot den
urgamla heliga vördnaden för fruktsamheten —
på motsvarande sätt minskar födelsesiffran.
I de högt utvecklade länderna har
barnbegränsningen så att säga kommit av sig självt —
många gånger i större utsträckning än som varit
bra. I de underutvecklade områdena däremot är
den fortfarande ett av huvudproblemen. Men i
själva verket tror inte heller professor Brand,
att människan en gång inte ens ska komma att
finna en ståplats på jorden. Men man måste
räkna med en fördubbling av jordens
befolkning under de kommande fyrtio åren.
Direktionen för Grafiska yrkeskolorna har
vid årssammanträde den 27 november under
ordförandeskap av yrkesskoldirektör Einar
Forssell kunnat konstatera att utbyggnaden av
skolorna, anskaffning av maskiner och materiel
alltmer närmar sig fulländningen av vad man från
starten tänkt sig. En samgående av de tre
skolorna i bokbinderi, grafisk reproduktion och
typografi har visat sig vara ett steg, som för
yrkesutbildningen enbart varit till gagn.
Ur den föreliggande verksamhetsberättelsen
hämtar vi följande för facket i helhet
intressanta information:
Under föregående läsår blev Skolan för
grafisk reproduktion i huvudsak färdig i fråga om
den tekniska utrustningen och installationen av
denna utrustning. Underhandlingar har under
året förts om anskaffande av en offsetpress, och
det är att hoppas att dessa förhandlingar inom
kort skall ge resultat. Bokbindarskolan har först
under detta läsår kunnat få erforderliga
leveranser av maskiner. Sålunda har den under året
fått bl.a. två falsmaskiner av olika typer,
häft-maskiner osv. Vad som i dag återstår är bl.a.
en treknivs skärmaskin att användas vid skolans
specialkurser i pappersskärning.
Kostnaderna för nyinköp och installation har
för Bokbindarskolan varit ca 110 000 kronor,
varav omkring 105 000 kronor i stats- och
kommunalt bidrag, för Skolan för grafisk
reproduktion över 195 000 kronor, som med lika delar
anslagits av staten och Stockholms stad. Skolan
för bokhantverk slutligen hade nettokostnader
för ca 130 000 kronor i nyinköp, flyttnings- och
installationskostnader under föregående läsår.
Från Stockholms stad erhöll skolan ett bidrag
till sådana kostnader av 59 000 kronor.
Ytterligare anslag av 15 000 kronor har beviljats för
elektrisk installation, men kostnaderna för
denna är ännu inte helt fixerade.
Det är klart att undervisningens effektivitet
i hög grad är beroende av att skolornas materiel
är modern och ändamålsenlig, men det är också
lika klart, att den dyrbara tekniska utrustningen
fordrar att bli utnyttjad och att företagen därför
måste skicka sina lärlingar till skolorna i den
ordning och utsträckning som bl.a. de olika
yr-kesöverenskommelserna inom den grafiska
industrin föreskriver. I detta hänseende har det
kanske hittills brustit på sina håll, även om en
avgjord förbättring inträtt.
Skolan för grafisk reproduktion har haft
omkring 125 elever under detta läsår, en
tillfredsställande siffra, även om skolan i och för sig
skulle ha kunnat ta emot ytterligare ett mindre
antal elever i några av de anordnade kurserna.
Bokbindarskolan är väl den av de tre skolorna
som skulle behövt en livligare elevrekrytering.
Höstterminens början 1958 gav ett
otillräckligt antal elever i de olika kurserna, men efter
en del propaganda i tal och skrift steg antalet
elever till de olika kurserna betydligt, så att
skolan under året haft ungefär 70 elever flera
än under föregående läsår. Siffran på hela
antalet elever slutar på 180.
Skolan för bokhantverk har haft det största
antalet elever hittills under skolans tillvaro,
nämligen i allt 450 st. I de ordinarie
dag
kurserna har skolan haft 111 i åttaveckorskurs
I och 105 i åttaveckorskurs II. Därtill kommer
22 aspiranter till Grafiska institutet, som gått
i åttaveckorskurser under året. I aftonskolan har
gått över 90 elever. Skolan har dessutom haft
28 elever i maskinsättning och ett tiotal elever i
monotypeavdelningen. Som vanligt har skolan
dessutom haft en sommarkurs för unga
typografer med 25 elever och en kurs för
rotations-tryckare och stereotypörer med 24 elever. Dessa
kurser har pågått under 4 respektive 2 veckor.
Under året har både Bokbindarskolan och
Skolan för bokhantverk mottagit friställd
arbetskraft för omskolning. I det första fallet har det
gällt s.k. bordsarbetare och -arbeterskor, som
fått lära sig i huvudsak maskinfalsning och
-häftning, i det senare fallet har det varit
rota-tionstryckare och stereotypörer, som blivit utan
arbete på grund av tidningsindragningarna och
som därför omskolats till automatpresstryckare
eller — i fråga om stereotypörer — till
mono-typegjutare. Av de sålunda omskolade kommer
ett tiotal på typografsidan och 18 på
bokbindar-sidan.
För kommande år planeras i huvudsak samma
kursverksamhet som under detta år. Inom
Skolan för grafisk reproduktion har emellertid
preliminärt beslut fattats om att anordna en kurs
för offsettryckare.
Inom Bokbindarskolan har man beslutat att
som försök anta 12 pojkar i 15—16-årsåldern
till en tre månaders grundkurs i bokbinderi.
Kursen kommer att bli avgiftsfri, och eleverna
kommer att erhålla viss ersättning för sitt
uppehälle under kurstiden. De elever som med
godkännande gått igenom kursen kommer sedan att
garanteras anställning inom olika
bokbinderi-företag i Stockholm.
Till ledamöter i direktionen för Grafiska
yrkesskolorna har skolor och organisationer
anmält följande val av ledamöter: Stockholms
stads lärlings- och yrkesskolestyrelse:
yrkesskoldirektör Einar Forssell, direktör Per Henrik
Ling. Bokbindarskolan i Stockholm: direktör
Ragnar Ericson, kassör Edvin Sundberg. Skolan
för grafisk reproduktion: direktör Nils Fr. von
Essen, förbundsordförande Wilhelm Forsberg.
Skolan för bokhantverk: disponent Sten
Lagerström, ombudsman Sten Cederqvist, Sveriges
bokbinderiidkares arbetsgivareförbund: direktör
Sven Dahlbäck. Sveriges litografiska
tryckeriägares förbund: disponent Ove Persson.
Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund: direktör
Ernst Kulling. Tidningarnas
arbetsgivareförening: direktör Jan-Otto Modig. A-pressens
samorganisation: konsulent Sven G. Svensson.
Svenska bokbindareförbundet:
förbundsordföranden Olle Åstrand. Svenska litografförbundet:
förbundssekreterare Valter Douhan. Svenska
typografförbundet: redaktör Axel Janås. Grafiska
faktors- och tjänstemannaförbundet: faktor Nils
Tempte. Självskriven ledamot: rektor Fredric
Bagge. Sekreterare: ombudsman Åke Nerby.
Skolornas kostnader balanserer på 243.621:23
för verksamhetsåret 1958—1959 och staten för
1959—1960 upptar bl.a. Stockholms stads
anslag till lokalhyran på 153-000 kronor. Andelen
i kostnaderna från Skolan för bokhantverk upp-
LITTRIP
tryckfärger och hjälpmedel
av högsta kvalitet
542
Svensk typograftidning nr 28 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
