Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sociala kamptillfällen. Men dock var det med en helt
annan personlig glädje, jag 1909 såg våra arbetares
självbehärskning, offervilja och solidaritetskänsla.
Ty det var svenskar, det var mitt folk, som utvecklade
denna kraft, som gav världen detta föredöme. Och detta
medvetande höjde min livskänsla, så som samma intryck från
ett annat folk ej kunnat göra. Om det å ena sidan är visst
att vår själ blir vidare när vi känna oss, ej som ensamma,
utan som medlemmar av en nation och att vårt väsen än
mer vidgas, när vi känna oss ej endast som medlemmar i en
nation utan som världsmedborgare, så är det å andra sidan
visst att vårt väsen djupnar på den omvända vägen, den
att från världsborgarkänslan samla oss i det nationella
medvetandet och från detta i det individuella. Vi kunna
numera ej leva i antikens syn på folket som allt, individen
som intet. Men lika litet kunna vi fortleva i den nutida
synen på folket som intet, individen som allt.
De svenskar, som ej förstå, att deras nation givit dem
något, borde besöka Sönder-Jylland och Polen, Finland och
Ryssland och se vad det vill säga att med list eller våld
drivas från fädernejorden; att berövas modersmålet, att
dagligen kränkas i sina mänskliga rättigheter, att sakna
möjligheter att med lagliga medel ändra dåliga lagar,
att sakna den personliga rättssäkerheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
