AALBERG tarbröderna J. V. Jensen, Johan Skjoldborg m.fl. jylländare startat den s.k. ”jydska rörelsen” (antologierna ”Jydsk Stævne” och ”Fræ wor Hjemmen”, 1902) och genom ett rikt, mångsidigt, mänskligt varmt författarskap under 1900-talet bragt en frisk förnyelse av hela den danska litteratur, som förut präglades av ensidigt ”Kjöbenhavneri”. Efter resor i Tyskland, Italien, England och mångårig bosättning i Köpenhamn, bor A. sedan 1907 på diktargår-den Jenle (per Jebjerg) i sin hembygd. Viktigaste prosaverk: "Missionen og dens Hövding” (1897, debutbok), ”Bondens Sön” (1899), ”Vad melsfolk. Hedefortællinger” (1900, sv. övers. E. Skovrup, ”Nordisk Digtning i Nytiden”, 1 (1920), C. Rimestad, ”Fra Stuckenberg til See-dorf. Den lyriske Renæssance i Danmark” (1922); F. Vetterlund i ”Ord och bild” (1918). G.F-d. Aalberg [ä-], Ida Emilia, finländsk skådespelerska (1858—1915). A. var från 1874 anställd vid Finska teatern i Helsingfors (numera Suo-men Kansallisteatteri) och ägnade sig från 1890 huvudsaki. åt gästspel där och i utlandet, bl.a i Ryssland, Tyskland och Ungern. I Sverige spelade hon 1885, 1894 och 1904. Bland A:» roller märkas Julia i ”Romeo och Julia”, Ofelia i ”Hamlet”, Margareta i ”Faust”, Maria Aalborg. Bangårdsplatsen. 1928), ”Vredens Börn” (1904, 5 uppl. 1923, sv. övers. 1912), ”Arbejdets Glæde” (1914), ”Jens Langkniv” (1915, sv. övers. 1918), ”Hvor der er gjærende Kræfter” (1916, sv. övers. 1924: ”Där det sväller och gror”), ”Skrifter” (i folkuppl., 10 bd, 1912—13), ”Samlede Værker” (8 bd, med noter och upplysningar av förf., 1919). Dramer: ”Livet paa Hegnsgaard” (1907), ”Ulvens Sön” (1909), ”Naar Bönder elsker” (1911), ”Himmel bjergspræsten” (1917), ”Rejsegildet” (1925). Främsta diktsamlingar: ”Derude fra Kjærene” (1899, debut), ”Fri Felt” (1905), ”Rugens Sange” (1906, 9 uppl. 1926), ”Muld og Malm” (1909), ”Vejr og Vind og Folkesind” (1916) ”Hjærte-græs og Ærenpris” (1921), ”Hejmdals Vandringer” (1924) och ”Under Altenstjærnen” (1927). — Litt.: K. K. Nicolaisen, ”J. A.” (1913), Stuart, Louise i ”Kabal och kärlek”, Adrienne Lecouvreur, Regina v. Emmeritz, Kirsti Fleming, Nora i ”Ett dockhem”, Hedda Gabler, Kameliadamen, Thérèse Raquin och Cyprienne i ”Vi skiljas”. A. skapade i fransk skola sin egen teknik och byggde på den sin lika inspirerade som djupt reflekterande konst, vars främsta märke var en sällsynt scenisk fantasi och ett nervöst känsligt temperament. A. räknas ss. sitt lands största skådespelerska. Hon var sedan 1887 g.m. jur. kand. L. Kivekäs och efter hans död sedan 1894 gm. baron A. Uex-kull-Güldenband, Petersburg. G.K-g. Aalborg [å'lbår], stad i A. amt, n. Jylland, på Limfjordens s. strand, 42,819 inv. (1925). A. har ganska väl bevarat sitt gammaldags utseende, oaktat staden lidit mycket av krig och eldsvå- — 7 — — 8 —