AALL dor. I de äldre delarna äro gatorna trånga och krokiga med talrika gamla korsvirkeshus. Det s.k. Jens Bangs stenhus från 1624 i italiensk renässansstil med tre gavlar åt gatan är en av Danmarks märkligaste privatbyggnader. Domkyrkan, S:t Budolfi kyrka, är i gotisk stil från senare medeltiden. Vårfrukyrkan, som under 1500- och 1600-talen benämndes domkyrka, är från förra delen av 1100-talet. Slottet Aal-borghus, i sitt nuv. skick uppfört av Kristian 111, är stiftsamtmannens bostad. A. är även biskopssäte. Huvudnäringar äro handel, särskilt med jordbruksprodukter, skeppsfart och industri; här finnas stora cementfabriker, tegelbruk, järngjuterier, bryggerier, kvarnar, textil- och maskinindustri. A. har god hamn och är en viktig järnvägsknut. Mitt emot A. på andra sidan Limfjorden ligger staden Nörre-Sundby, med vilken A. förbindes genom tvenne broar, av vilka den ena, Kristian IX:s bro, är en pontonbro av 579 m. längd, den andra en 377 m. lång järnvägsbro, den största i Danmark. M.P. A. nämnes första gången på några mynt från konung Hardeknut (1035—42) och hos Adam av Bremen. Det var redan under medeltiden en ansenlig stad tack vare sillfisket och handeln med Norge och ägde två kloster, båda tidigast nämnda under 1200-talet: Vor Frue Kloster (för nunnor av Benediktinerorden) och Gråbrödra-klostret. Först 1554 blev A. biskopssäte. Den nya tidens första sekler är A:s egentliga glanstid. Det var Jyllands största stad från o. 1550 till in på 1800-talet, då sillfisket avtog och A:s handel med Norge minskades till följd av Danmarks förlust av detta land. Först o. 1870 kunde A. taga del i det allmänna ekonomiska uppsvinget, men det var då vida distanserat av Aarhus. S.Bln. Aalborg amt, i n. Jylland, till största delen mellan Mariagerfjorden och Limfjorden, 2,926 kvkm., 178,382 inv. (1925; 61 inv. pr kvkm.). Åker och äng utgöra 78 °/o av landytan, hedar och ljungbackar 8 °/o, skog och planteringar 7 °/o. Något över 3 °/o upptagas av mossar, ss. Store och Lille Vildmosse. Amtet har fyra städer: Aalborg, Nörre-Sundby, Lögstör och Nibe, och till detsamma höra 8 härad. M.P. Aalborg stift, n. Jylland, omfattar i huvudsak Hjörring, Thisted och Aalborg amt utom Aars, Gislum och Slet härader samt Lögstör stad. Tillsammans 263 socknar, 6,666 kvkm., 375,195 inv. (1925). Aalborg, Niels Mikkelsen, dansk präst (1562—1645), studerade först medicin, sedan teologi, 1612 kyrkoherde i Hälsingborg, avsatt 1614 på grund av bristande renlärighet, 1619—36 pastor vid Holmens kyrka i Köpen hamn. En av A. utgiven läkarebok och några uppbyggelseböcker ha länge använts av allmogen. S.N. Aalbæk [å'-], fiskeläge i Hjörring amt på Nordjyllands ö. kust vid Aalbækbukten, 17 km. från Skagen, för vilket det en lång tid var en besvärlig konkurrent. Anlagt i slutet av 1500-talet. M.P. Aalbækbukten [å'-], på Jyllands ö. kust mellan Skagen och Frederikshavn. Aalesund [å'-], stad i Norge, se Ä 1 e s u n d. Aalholm [å'-], slott i grevskapet Christians-holm på Laaland, v. om staden Nysted. Slottet urspr. en i mitten av 1100-talet uppförd borg, fick under tidernas lopp förfalla, men har efter 1884 fullständigt restaurerats. Aall [ål], norsk släkt, urspr. härstammande från Aals s:n i Jylland. Från Danmark kom släkten mot slutet av 1600-talet till London, varifrån den norska släktens stamfader, trä-varuhandlaren i Porsgrund Niels A a 11, o. 1712 inkom till Norge. Dennes sonsöner voro A. 1) och 2). Litt.: H. K. Steffens, ”Slægten A.” (1908). G.Cqt. 1) N i e 1 s A., politiker och bruksägare (1769 t—1854). När prinsregenten Kristian Fredrik i mars 1814 bildade ett eget norskt regeringsråd, inkallades häri A., en av den norska köp-mansaristokratiens mest framträdande medlemmar, som chef för handelsdep. På sommaren s.å. var han ledare för den resultatlösa beskickning, som prinsen sände till London för att utverka engelska regeringens erkännande av Norges självständighet; deltog sedan i för handlingarna i Moss och gick ehuru eg. mot ståndare till kompromisspolitiken med på kon ventionen, men vägrade att inträda i det nya norsk-svenska statsrådet och drog sig kort därefter helt från det politiska livet, då han icke gillade samförståndspolitiken. A:s viktiga minnesanteckningar från 1814, nedskrivna 1840 —41, utgåvos 1911. G.Cqt. 2) J a c o b A., den föregåendes bror, politiker, historiker och bruksägare (1773—1844). Genom seg energi och klok ekonomisk drift lyckades A. upparbeta det alltjämt i släktens ägo befintliga Nes järnbruk till landets förnämsta och utförde under krigsåren 1807—14 en stor patriotisk gärning genom att insätta sin auktoritet och för mögenhet på att söka hålla spannmålstillförseln — 9 — — 10 —