AARHUS len av A., mellan Aare och Rhen, ligger inom n.ö. Jurabergen, som här äro relativt låga och sänka sig trappstegsformigt ned mot Rhen. Mot Aares dalgång stupa Jurabergen ganska brant. Den del av A., som ligger s. och ö. om Aare, tillhör den schweiziska högslätten (el. molassehög-slätten), som genomskurits av Aares bifloder (Limmat, Reuss, Bunz, Aa, Suhr), så att de mellan floderna liggande partierna fått karaktär av i n. v.—s. ö. gående höjdstråk. Åker och äng upptaga ung. 2/s av landarealen. Vin odlas i Aares, Reuss’ och Limmats dalgångar samt vid Rhen. A. har en betydande industri (bomulls-, ylle-, linne- och sidenindustri, halmflätning, cementfabrikation, tillverkning av precisionsinstrument m.m.). Befolkningen är nästan helt och hållet tysk; mer än hälften är reformert. Hu- Bondgård i Aargau. vudstad är Aarau. A. har 12 representanter i nationalrådet. Större delen av kantonen bildade under den äldre medeltiden ett grevskap A., som 1173 kom under huset Habsburgs välde. Det schweiziska edsförbundet erövrade områ det 1415, varefter det delades och hölls i be roende av edsförbundet och dess medlemmar intill 1798, då del gamla edsförbundet upplöstes. J.C*;S.Bln. Aarhus [å'-], stad i A. amt vid en efter densamma benämnd vik av Kattegatt på Jyllands ö. kust, Danmarks näst största stad med 76,226 inv. (1925) och Jyllands mest betydande handelsstad; hamnen är den bästa på halvöns ostkust. A. är biskopssäte. Staden, som har ett vackert läge, delas ungefär mitt itu av Aarhus- el. Mölleån, över vilken en mängd broar leda. Trots sin ålder har A. ett jämförelsevis modernt utseende. De många eldsvådor, som härjat staden, äro anledning till att mycket av det gamla försvunnit. Av de äldre byggnaderna är domkyrkan el. S:t Clemenskyrkan den intressantaste. Den uppfördes på 1200-talet som basilika i romansk stil men ombyggdes ett par århundraden senare i gotisk stil och utvidgades, så att den nu är Danmarks längsta kyrka (93 m.). En annan medeltida byggnad är Voi Frue Kloster, nu använt som sjukhus, med Vor Frue Kirke. A. har ytterligare 4 kyrkor, därav en romersk-katolsk och en Valgmenighedskirke. I Botanisk Have finnes den storartade musei-anläggningen ”Den gamle By”, vars kulturhi storiska samlingar äro inrymda i c:a 15 äldre stadshus, hitförda från olika delar av Jylland. Utanför staden ligger Marselisborgs slott, som genom gåvor från hela landet skänktes till numera konung Kristian X. — Stadens namn var urspr. Aros (se d.o.), och först 1406 är formen Arhus belagd, som ett par århundraden senare blev till den nu brukliga, Aarhus (jfr sv. Ähus). M.P. Talrika fornminnen, som gå tillbaka ända till den äldre stenåldern, vittna om att trakten kring A. tidigt varit bebyggd. Första gången A. nämnes i historien är 948, då ett av de tre tidigaste nordiska biskopssätena förlädes dit. Om detta gamla biskopsdöme fortbestått, veta vi icke, men alltsedan Svend Estridsens tid har A. varit biskopssäte. Under medeltiden funnos i A. åtskilliga kyrkor, ett helgeandshus och två kloster, av vilka Dominikanerklostret (S:t Ni-colai Kloster) var grundlagt mellan 1221 och 1246, Karmeliterklostret (Vor Frue Kloster) efter 1438. Tack vare sitt läge som naturlig överfartsort till Själland blev A. tidigt en betydande handelsplats; den naturliga hamn, som åmynningen bildade, underlättade sjöfarten. Annu under 1500-talet var A. en blomstrande stad, men under 1600-talet började det gå tillbaka. Hamnen skildras 1626 som förfallen, och de nordiska krigen under 1600-talen underminerade ytterligare A:s ställning. Det var visserligen o. 1700 den främsta sjöfartsstaden i Danmark näst Köpenhamn, men dess invånarantal hade katastrofalt sjunkit. Det var först under 1800-talet, som A:s kraftiga utveckling började, och efter lättandet av det för A. tyngande näringstvånget ha handel och industri gjort staden till den andra i riket. S.Bln. Aarhus amt, på Jyllands ö. kust, omfattar staden Aarhus och 6 hd samt några mindre öar, tillsammans 2,511 kvkm., 250,108 inv. (1925; 100 inv. pr kvkm.). Åker och äng utgöra 77 ®/o av landytan, hedar och ljungbackar 3%, skog och planteringar 13 °/o, mossar knappt 1 °/o. Här finnas Jyllands och Danmarks högst belägna punkter: Ejer Bavnehöj 172 m., Himmelbjerget 157 m. och Sorring Loddenhöj 148 m. Den ö. delen av amtet, ”Gamle Aarhus Amt”, hör till de fruktbaraste trakterna i Jylland med övervägande lera, den v., större delen, el. ”Gamle Skanderborg Amt”, är mindre fruktbar men skogrik. Amtmannen, som tilllika är stiftsamtman, residerar i Skanderborg — 15 — — 16 —