ABIETINSYRA d.o.). Flera arter planteras i vårt land som parkträd. O.Gz. Abieti'nsyra, se Terpentin. Abiga'il, enl. 1 Sam. 25 hustru till den rike, men onde Nabal. När Nabal nekade befatta sig med den vid denna tid fredlöse David, lyckades A. genom klokhet avvärja dennes vrede och blev efter Nabals död Davids hustru. G.Bsm. Abild, s:n i Årstads hd, Hallands län, n.ö. om Falkenberg; 61,79 kvkm., därav land 58,78 kvkm.; 572 inv. (1928). Odlad jord 8,76 kvkm. (14,9% av landarealen), skogs- och hagmark 39,58 kvkm. (1922). Pastorat i Halmstads kontrakt, Göteborgs stift. J.C. A'bildgaard [-går], dansk adelssläkt, förande i vapnet ett grönt fält med två röda äpplen upptill och ett nedtill, utdöd 1705 och utan förbindelse med ännu levande borgerliga familjer av samma namn. Redan 1230 nämnes en Tyge A.; släktens på Jylland och Fyn bosatta medlemmar togo framträdande del i upproren mot Erik Menved och landsförvistes men fingo senare återvända. Ännu på Valdemar Atter-dags tid intogo släktmedlemmar framskjutna poster, men på 1400-talet gled släkten ned bland lågadeln el. övergick i bondeståndet. Släkten är utredd i ”Danmarks Adels Aarbog” 1884. G.Cqt. A'bildgaard [-går], dansk borgerlig släkt. Den norskfödde tecknaren och miniatyristen Sören A. (1718—91) var far till nedannämnda A.l) och 2). 1) Peter Christian A., veterinärmedicinsk förf. (1740—1801), med. d:r, stadsläkare i Köpenhamn 1775—82, skapare av den första veterinärskolan i Danmark 1773. Av A:s många N. A. Abildgaard. Pennteckning av Sergel. N. A. Abildgaard, Ossian sjunger till harpa. och för den nordiska veterinärpraktiken betydelsefulla skrifter översattes till svenska ”En dansk Heste- og Qvæg-læge” av A. H. Florman 1792 och ”Veiledning til en forbedret Faare-avl” av A. J. Retzius 1806. A.W-d. 2) Nicolai Abraham A., målare (1743 —1809), elev av svensken J. E. Mandelberg och konstakademien i Köpenhamn, studieresor i Italien 1772—77, medlem av akademien och prof. 1778. Med A. fick den klassiska riktningen inom måleriet under 1700-talets slut fast fot i Danmark; han är liksom läraren Mandelberg eklektiker, i sin färggivning påverkad först av venetianarna, sedan av den franska Poussin-skolan. Under sin elevtid hos Mandelberg utbildades han till dekorationsmålare och var denne behjälplig med utsmyckningen av Fre-densborgs slott. I Rom studerade han efter antiken, Rafael och Michelangelo. Hans första självständiga verk var ”Den sårade Filok-tet” (1775, Statens Museum for Kunst). Efter hemkomsten ägnade han sig åt utsmyckningen av Kristiansborgs slott med allegoriska monumentalmålningar. 1794 förstördes hans verk genom en eldsvåda, men bevarade skisser visa, att samtidens beundran icke var obefogad. Efter slottsbranden, då konstnären utropade: ”Nu brinner mitt namn”, övergav han för längre tid måleriet och ägnade sig åt arkitektur, dekoration och konstindustri (”Frihedsstötten”, ”Emi-liekilde”). Från hans senare år stamma flera stafflibilder med antika ämnen el. med motiv från Ossians sånger och Holbergs ”Niels Klim”. A. utövade som lärare och som konstnär stort inflytande på dansk konst. G.V. Abime'lek. 1) Konung i Gerar, återgav Sara, som han hämtat till sig, okränkt till Abraham — 63 — — 64 —