ABISKO NATURVETENSKAPLIGA STATION (1 Mos. 20). 2) Son till Gideon, mördade sina bröder och blev konung i Sikem. [G.Bsm.] Abingdon [ä'bigdan], stad i grevskapet Berks, England, s.v. om Oxford; 7,165 inv. (1921). Textilindustri. J.C. Abington [ä'bigtan], Frances, f. Barton, engelsk skådespelerska (1737—1815), under sin glansperiod vid Drury-Lane-teatern 1760—78 en av Englands mest uppburna aktriser; elegant, behagfull och med en mönstergill språkbehandling spelade hon huvudrollen i en rad lustspel och framställde med stor framgång shakespeareska gestalter ss. Portia, Desdemo-na, Ophelia m.fl.; A. är målad av Reynolds i olika roller, bl.a. som Miss Prue i ”Love for love”. G.Cqt. Ab ini'tio (lat.), från början. A. i. usque ad finem, från början ända till slutet. Ab intesta'to (lat.), utan testamente. Hos romarna, där bruket av testamente under kejsartiden var mycket utbrett och övergång av egendom å ny generation vanl. ordnades genom testamente, sades en avlidens kvarlåtenskap tillfalla någon a. i., om han erhöll den på gr. av lagens stadgande och utan testamente. E.K. Abioge'nesis, se Uralstring. Abiologi', sammanfattningen av de vetenskaper, som till studieföremål hava den oorga niska naturen. Ab ira'to (lat.), i vredesmod. A'bisag, enl. 1 Kon. 1 en vacker flicka från Sunem, som anställdes för att betjäna den åldrige konung David och ”hålla honom varm”. Efter Davids död markerade tronpretendenten Adonia sina anspråk genom att begära Abisag till hustru (1 Kon. 2:22). G.Bsm. Abisa'i, en av Davids krigshjältar, som följt denne ända sedan fribytaretiden i öknen (1 Sam. 26). A. var bror till härföraren Joab, räddade en gång genom sitt hjältemod Davids liv (2 Sam. 21:16 ff.) och berömmes för sin tapperhet i striden mot filistéerna (2 Sam. 23). G.Bsm. A'bisko, den mest betydande järnvägsstationen mellan Kiruna och Narvik. Stationssamhälle med handlande, Folkets hus, folkskola, transformatorshus och betydande anläggningar för järnvägens behov. A. är även Svenska turistföreningens största och mest betydande station, 2 km. v. om järnvägsstationen och belägen vid Abiskojokk samt vid egen hållplats med detta namn. Stationen har fritt läge i björkregionen på en ås vid Abiskojokk, 395 m.ö.h. med utsikt över älven och dess vackra ravin. Strax nedanför ligger Torne Träsks bredaste del, vars vida vattenyta i n. begränsas av en sammanhängande fjällrygg om 1,000—1,100 m:s höjd. I s. dominera Abiskoalperna, som från Nuolja i v. till Tjuo- natjåkko bågformigt omge Abiskoområdet med toppar, som nå upp emot 1,800 m. — Men stationens läge är icke blott storslaget utan även klimatiskt fördelaktigt. De från Ishavet svepande vindarna avsätta sin fuktighet mot högfjällens västra branter vid Riksgränsen och Vassi jaure, medan de från ö. kommande molnen uttömma sig över de östligare fjällen vid Kaisepakte och Stordalen. A. har därför torrare sommarklimat än någon annan svensk turistort i fjällen. Stationen har utvecklat sig hastigt. Anlagd som en liten turisthydda år 1903 har den nu vuxit ut till ett stort komplex med 68 rum och mera än 1,700 besökande årl. Stationens gynnsamma läge har gjort den till centralpunkten för turistväsendet i dessa trakter. Från densamma gör motorbåt regelbundna turer på Torne Träsk till dess nordsida (lapplägret vid Pålnoviken, varifrån man lätt kommer till Bardokanjon, Jebrenjokk, Vakke-jokk). På sydsidan är det 1,199 m. höga Nuolja-(Njulja-) fjället det lättast åtkomliga. Svårtillgängligare äro de övriga högfjällen i Abiskoalperna: Keron (Kierona), Siellatjåkko (So-maslaki), Pallemtjåkko och Nissontjårro, det högsta av Abisko-fjällen (1,800 m.). Mellan det senare och Tjuonatjårro ligger den berömda ”Lapporten”. — Abisko-alperna äro bekanta för sin ovanligt rika fjällflora. Från Abisko för en turistled längs Abiskojokk till Abiskojaure och därifrån vidare förbi Allesjaure ned i Tjäktjavagges vackra längddal till Kebnekaise-området och därifrån till St. Lule älvs dalsystem. Denna led torde en gång bli den stora stråkvägen mellan Torne och Lule lappmarks turistområden. J.F. Abisko naturpark, se Naturparker. Abisko naturvetenskapliga station, belägen vid Torne Träsks s. strand 386 m.ö.h. på 68° 21' n.br., 18° 49' ö.l. fr. Gr., inrättades i dec. 1912 ss. en fortsättning på den nedbrunna Vas-sijaure naturvetenskapliga station, för utforskning av Torne Träsk-området och kringliggande fjälltrakter; stationens arbete är delat på tvenne avdelningar, en geologisk-biologisk och en geofysisk. Den förra ombesörjer i främsta rummet växt- och djurgeografisk utforskning av området samt kartläggning av florans fördelning och studium av de ekologiska faktorer, som förorsaka densamma. På fjället Nuolja har en permanent profil upprättats från foten till toppen, utmed vilken regelbundna observationer å växtsamhällena utföras. Växt-fysiologiska undersökningar över det arktiska sommarljusets betydelse m.m. ha även företagits. Den geofysiska avdelningen utför meteorologiska, hydrografiska och seismologiska observationer; luftelektriciteten, atmosfärens Uppslagsbok. I. 3 — 65 — - 66 —