Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Abisko naturvetenskapliga station
- Abiskojokk
- Abitibi (flod)
- Abitibi, Abitibi lake (sjö)
- Abiturienter
- Ablaktera
- Ablation
- Ablativ
- Ablution
- AB-matrus
- Abnaki
- Abner
- Abnorm
- Abnormitet
- Abnormpsykologi
- Abnormskola
- Abnormundervisning
- A bocca chiusa
- Abolition
- Abolitionister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABISKOJOKK
strålning etc. studeras. Ett synnerligen
betydelsefullt forskningsarbete utföres genom
regelbundna och noggranna seismografiska
registreringar av jordskorpans rörelser, för
vilket ändamål institutionen utrustats med tre
högkänsliga, elektromagnetiskt registrerande
seismografer (se d.o.). Även finnes
trådlös telegraf för noggrann tidsbestämning.
Stationens verksamhet, som tillkommit på
initiativ av Stockholms naturvetenskapliga förening,
ledes av en kommitté av 12 medlemmar.
Arbetsplats och bostad upplåtes kostnadsfritt åt
forskare, som önska utföra vetenskapliga
undersökningar på platsen. E.D-r.
A'biskojokk, Torne Träsks största tillflöde,
upprinner i trakten av Sjangeli och flyter med
n.ö. riktning genom Abiskojaure samt utfaller
i Torne Träsk i närheten av Abisko
turiststation. I sitt nedersta lopp har A. utbildat en
över 200 m. lång, 15—20 m. djup kanjon. H.S-n.
Abitibi [äbiti'bi], flod i prov. Ontario,
Ca-nada, bildar avlopp för Abitibisjön och
mynnar i Moose river’s mynningsvik vid James
bay. 547 km. lång. J.C.
Abitibi [äbiti'bi], Abitibi lake, sjö i
Ca-nada, på gränsen mellan prov. Quebec och
Ontario, 922 kvkm., blott några få m. djup. Omkr.
sjön ligga fruktbara lerjordar, som inom det
quebecska Abitib i-o mrådet givit upphov
till en i hastig utveckling stadd
jordbruks-kolonisation. Se C a n a d a. J.C.
Abiturie'nter (till nylat. abituri're, önska
avgå), benämning på de lärjungar vid ett läroverk,
vilka stå i begrepp att efter avlagd
studentexamen, abiturientexamen, lämna läro
-anstalten.
Ablakte'ra (lat. ab, från, och lac, mjölk). 1)
Avvänja ett barn från bröstet. 2) Se Y m
p-ning.
Ablation [-fo'n] (till lat. aufe'rre, taga bort),
geol., bortskaffande av lösa massor av
bergarts-fragment från jordytan genom olika agentier,
främst vinden; uttrycket användes särskilt om
bortsmältande av snö och is från ytan av en
glaciär. [Æ.A.G.]
A'blativ (lat. ablati'vus, näml, casus, till
au-fe'rre„ taga bort), sprdkv., en kasus, som urspr.
anger utgångspunkten för verbets handling el.
det varifrån något avskiljes. Som särskild
kasus uppträder a. i sing. i indo-iranska språk
och armeniska och i plur., förenad med
da-tiven, i den förstnämnda gruppen. I latinet,
där a. också kvarlever, har den delvis
sammansmält med instrumentalen och lokativen (se
d.o.). I de germanska språken har den
indo-europeiska a:s roll övertagits av andra kasus.
Jfr Kasus. E.Hqt.
Ablution [-jo'n] (lat. ablu'tio, tvagning)
kal
las det rituella moment i den romersk-katolska
mässan, då prästen först med vin och sedan
med vin och vatten sköljer den vid
kommunio-nen begagnade kalken. Denna rit, som ytterst
torde gå tillbaka på primitiv fruktan för det
profanas beröring med det heliga, har
praktiserats sedan långa tider tillbaka. Ett fast
moment i mässan blev den dock först under
senare hälften av medeltiden. S.N.
AB-matros, engelsk beteckning på
”helbefa-ren matros” (ablebodied seaman). Även i sv.
språkbruk användes uttrycket bland många
andra lånetermer från sjömansengelskan.
C.E.v.S.
Abna'ki, nu utdöd stam bland de algonkinska
indianer, som fordom hade sina jaktmarker
utmed Atlantiska havets kust i Nordamerika.
Abner, konung Sauls kusin, räddade efter
Sauls död i slaget vid Gilboa makten åt hans
son Is-Boset. Förolämpad av Is-Boset, inledde
han underhandlingar med David och mördades
därunder av Joab (2 Sam. 3). [G.Bszn].
Abno'rm (lat. ab, från, och norma, regel),
oregelbunden, som avviker från det lagbundna
el. vanliga; onaturlig, i saknad av vissa
förmögenheter, sinnesslö, sjuklig till kropp el. själ.
Abnormite't, företeelse, som avviker från det
normala el. lagbundna; missbildning.
Abno'rmpsykologi, se Psykiatri.
Abno'rmskola, undervisnings- och
uppfostringsanstalt (oftast internat) för blinda,
dövstumma och sinnesslöa.
Abno'rmundervisning, undervisning för
abnorma; se Blindundervisning, D ö
v-stumundervisning och
Sinnesslö-vård.
A bocca chiusa [a bå'ka kio'sa] (ital., med
sluten mun), beteckning för sång med slutna
läppar, utan ord, så att stämman uteslutande
strömmar ut genom näsan med en surrande
el. brummande klang: brumstämma.
Brum-kör användes stundom i manskör som
ackompanjemang till en solostämma. V.F.
Abolition [-Jo'n] (lat. aboli'tio,
tillintetgörel-se), processr., beslut av regering, att visst brott
icke skall åtalas el. att redan anhängiggjort åtal
skall nedläggas. Huruvida i Sverige K. m:t
äger dylik befogenhet är omtvistat. Jfr A
m-n e s t i och Nåd. E.K.
Abolitioni'ster. 1) Motståndare till
negerslaveriet i Förenta staterna. En rörelse i denna
riktning framträdde redan under 1700-talet; av
de då bildade abolitionistsällskapen leddes ett
av B. Franklin (se denne). Rörelsen var då,
liksom ofta senare, starkt religiöst färgad. Efter
att under 1800-talets första årtionden ha
framträtt endast obetydligt, fick rörelsen under
1830-talet ett märkligt uppsving. 1831 startade W.
— 67 —
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0064.html