ACCOLTI Accepta'bel [aks-], antaglig, godtagbar. Accepta'nt [aks-], godkännare, särskilt av växel (se d.o.). Accepte'ra [aks-], godtaga ett anbud, en fordran, särsk. en växelskuld. Se Växel. Acce'ptkredit [aks-], en kreditgivares medgivande åt kund att intill visst belopp ss. betalning för levererade varor godtaga av kunden accepterade växlar. Acce'ptprovision [aks-], ersättning, som kreditgivare betingar sig för lämnad a c c e p t-kredit. Acce'ss [aks-] (lat. acce'dere, komma till), tillträde; (mindre brukl.) anfall av sjukdom. Accession [aksejo'n], tillökning, nyförvärv, t.ex. till en konst- el. boksamling, ett fogande till en redan existerande sak. A. räknas i den juridiska systematiken till ett av de laga fången (se d.o.). Inom folkrätten betyder a. en stats anslutning till en mellan två andra stater förut ingången traktat, s.k. a c c e s-sionsfördrag. E.K. Accessionskatalog el. (numera mindre brukl.) ackvisitionskatalog, förteckning, vanl. kronologiskt uppgjord, över nyförvärven till ett bibliotek, ett museum el. annan samling. De båda svenska universitetsbiblioteken började, Uppsala 1850 och Lund 1853, av trycket utgiva sina accessionskataloger och fortsatte därmed till 1885, då efter initiativ av Elof Tegnér samtliga Sveriges större offentliga bibliotek enades om att utgiva en gemensam a. Denna, som sedan 1886 årl. utkommit genom Kungl. bibl:s i Stockholm försorg, innehåller en systematiskt ordnad förteckning över alla nyförvärv av utanför Sverige tryckt litteratur. G.Cqt. Acce'ssit [aks-] (lat., ”han har kommit nära” målet), en utmärkelse, då det gäller tävlan i akademier och samfund av liknande art. Accessoa'rer [aks-] (fra. accessoires), tillbehör, bisaker, mindre väsentliga tillsatser (i ett konstverk). Accesso'riska bildningar [aks-] el. organ kallas sådana, som uppträda ss. bihang till andra organ, accessoriska körtlar, muskler el. nerver m.fl. H.W-n. Accessoriska mineral, sådana som förekomma i underordnad mängd i en bergart och icke äro karakteriserande för denna. K.A.G. Accessoriska näringsämnen, se Vitaminer. Accide'ns [aks-] (lat. acci'dere, hända, inträffa), fil., betecknar det tillfälliga och växlande hos tingen i motsats till det väsentliga och förblivande. Jfr Essens och Substans. Accidenspress, digelpress, benämning på mindre boktryckspress för hand- el. Uppslagsbok. I. ___ 97 __ 4 maskinkraft och avsedd för mindre tryckalster; oftast med handiläggning. Jfr Tryckpress. J.K. Accidenstryck, mindre, tillfälligt tryck, huvudsaki. framställt på mindre tryckpress, accidenspress. Till a. räknas affischer, blankettryck, cirkulär, etiketter, bjudnings- och visitkort o.d., i biblioteken ofta sammanfattat under benämningen ”småtryck”. G.Cqt. Accidente'11 [aks-], tillfällig, se A c c i d e n s. AccUpiter, sparvhöksläktet, se Sparvhök. Acci'pitres, se Dagrovfåglar. Acci's [aks-] (medeltidslat. acci'sa, avskuren del), skatt på varor vid tillverkning el. försäljning inomlands. De i Sverige till staten utgående acciserna (sockerskatt, tobaksskatt, maltskatt, brännvinstillverkningsskatt, rus-drycksförsäljningsmedel samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker; se dessa ord) beräknades i statsverkspropositionen för budgetåret 1927—28 till 167,7 mill. kr. el. 31,17 •/« av samtliga egentliga statsinkomster. — Som ett (urspr. ss. provisoriskt tänkt) led i den kommunala beskattningen i Sverige infördes genom lag av år 1909 skogsaccis (se d.o.), vilken i modifierad form bibehållits i 1928 års kommunalskattelag. Ang. den enl. kungl. förordning av år 1912 till fördelning mellan skogsvårds-styrelserna erlagda skogsvårdsavgiften se d.o. — Före 1840—41 års riksdag, då den nuv. benämningen ”accismedel” infördes i R.F. (§60), gick denna statsinkomst, företrädd endast av den s.k. saluaccisen (se d.o.), under benämningen accisavgifter. Beträffande acci-sens allmänna betydelse se Konsumtions-skatt. G.O-n. A'ccius (Attius), L u c i u s, romersk förf. (170—o. 90 f. Kr.), son till en frigiven, den mest betydande representanten för romarnas tragiska diktning, som med honom nådde sin höjdpunkt och avslutning. A:s’ omfattande produktion, som huvudsaki. utgjordes av bearbetningar av grekiska dramer, är för oss känd genom titlarna på ett 40-tal sorgespel samt genom bevarade fragment. Ett par av hans dramer, ”Brutus” och ”Decius”, behandlade rent romerska motiv. Antika bedömare rosa enstämmigt upphöjdheten hos hans stil. A. har även i metrisk form behandlat litteraturhistoriska ämnen samt sökt reformera latinets ortografi. Brottstyckena av hans dramer äro utg. av Ribbeck (”Scænicæ romanorum poesis fragmenta”, 3 AufL, 1897). H.Sj. Acco'lti, Bernard o, italiensk skald (1465 —o. 1535). A. vann bifall och beundran framför allt genom sin framstående förmåga som im-provisatör. Han uppskattades av sådana män som påven Leo X och kardinal Bembo. H.B-s. — 98 —