ACETONKROPPAR säte. A:s gamla berömda domkyrka förstördes vid en jordbävning 1788. Staden ödelädes en gång av Hannibal. M.P. Ace'rvus (lat., eg. hög, hop), fil., namn på ett av eleaten Zenons (se denne) illistiga bevis mot sinnesförnimmelsens sanning. Det är orimligt, säger denne, att en skäppa korn, på en gång ut-stjälpt, skulle alstra något buller, då kornen kastade ett och ett ej förmå detta. Men ”hopen” består blott av sådana ljudlöst fallande korn; alltså åstadkommer den intet ljud; följaktligen ljuger sinnesförnimmelsen eller beslås med en motsägelse. Zenon förbiser här, vad psykologien kallar retningens summatio n, samt förekomsten av en r e t n i n g s-tröskel (se d.o.). A-f N. Acet., på recept förkortning av A c e t u m (se d.o.). Acetabula'ria, ett släkte av grönalger (se d.o.). Aceta'bulum, höftpannan, lårbenets ledpanna i bäckenet. Aceta'l, förening mellan aldehyder och en-el. flervärdiga alkoholer, kan framställas ur dessa genom tillsats av en ringa mängd syra. Vanlig a. (etylidendietyleter), CH3CH(OC2H5)2, är en färglös vätska, som bl.a. förekommer i gamla viner och även användes för efterap-ning av deras karakteristiska lukt, brukas ss. sömnmedel och anesteticum samt för flera ändamål i den preparativa kemien. Lj. Ace'taldehy'd, vanl. a 1 d e h y d (se Aldehyder), CH3CHO, förekommer i råsprit samt spårvis i vin. A. framställes genom oxidation av alkohol med bikromat och svavelsyra el. genom att leda en blandning av alkoholångor och luft över heta, som katalysatorer verkande metaller. A. erhålles även som biprodukt vid träättikframställning. Numera framställes a. i allt större utsträckning ur acetylen genom an-lagring av vatten i närvaro av kvicksilver-salter. A. är en färglös, ytterst flyktig, lättan-tändlig vätska, som kokar vid 21°. A. luktar, inandad i mindre mängd, angenämt men stickande i större mängd. A. användes som tillsats till fruktetrar, för framställning av silverspeglar samt i den organiskt-kemiska storindustrien för framställning av färgämnen samt för framställning av talrika andra föreningar såsom ättiksyra, ättiketer, aldol och deras derivat. Den utgör ett mellanled för framställning av alkohol ur karbid. Lj. Ace'tami'd, CH3 . CO . NH2, syreamid (se d.o.) av ättiksyra, färglösa kristaller, som lukta likt råttexkrementer och kunna framställas genom inverkan av ammoniak på acetylklorid. Lj. Ace'tanili'd,C«H5. NH . CO . CH3, färg- och luktlösa, glänsande kristallfjäll med svagt brän nande smak; smältpunkt 115°. Användes ss. febermedel under namn av antifebrin. Aceta't, ättiksyrans salter, t.ex. natriumacetat, d.v.s. ättiksyrat natron. Även estrar av ättiksyra och alkohol, t.ex. etylacetat, ester av ättiksyra och etylalkohol. [E.M.P.W.] Acetatlack, lösningar av cellulosaacetat (se d.o.). Användes till fina lackeringar, inom elektrotekniken till strömisolerande överdrag. [E.M.P.W.] Acetatsilke, se Konstsilke. Aceti'n, glycerinets ättiksyre-ester. Användes vid tygtryck till lösning av färgämnen. Acetinblått, indulinfärgämne. Användes vid kattuntryck. Acetofenon [-nå'n] (fenylmetylketon, hypnon), C6H5 . CO . CH3, erhålles genom inverkan av acetylklorid på bensol i närvaro av aluminium-klorid som katalysator. A. är en aromatiskt luktande vätska, som under +20° stelnar till kristallblad, användes som sömnmedel samt som utgångsmaterial för framställning av tårgaser. Lj. Acetome'tcr, ättikmätare, apparat för prövning av ättikans styrka. Dess volym och den mängd ammoniak, som åtgår för att neutralisera ättiksyran, uppmätas genom en på ett rör befintlig skala. [E.M.P.W.] Aceton [-tå'n] (dimetylketon), CHS . CO . CHa, förekommer i blod och urin särskilt vid sockersjuka (acetonuri), bildas vid upphettning utan lufttillträde av acetater, förekommer i tjärvat-ten, som erhålles vid torrdestillation av trä, och kan härur framställas, tekniskt vanligen genom destillation av ättiksur kalk. A. är en flyktig, lättantändlig, färglös vätska av angenäm eterartad lukt och brännande smak. A. löser kamfer, fett, bomullskrut, harts och användes för framställning av sulfonal, kloroform, jodoform, röksvagt krut, celluloidvaror och fernissor. — Acetonolja, biprodukt vid den tekniska framställningen av a., användes för rening av antracen m. m. Lj. Acetonemi', se Acetonkroppar. Acetongas tå'n-J, tidigare benämning på acetylen, löst i aceton och förvarad under tryck i stålbehållare (se Aceton, D i s s o u [-s-g a s och Gasackumulator). Acetonkroppar, med., den sammanfattande benämningen på de tre ämnena aceton, acet-ättiksyra och ^-oxismörsyra, vilka uppträda i blodet (acetonemi) och i urinen (acetonuri) vid abnorm kolhydratomsättning, t.ex. vid sockersjuka el. hos den friske, då sockerarter fullständigt saknas i födan. A. anses leda sitt ursprung från fett och äggvita samt orsaka det förgiftningsliknande slutstadiet hos den sockersjuke. Höggradig acetonemi ger andedräkten — 101 — — 102 —