ADAM VAN DÜREN Henschel m.fl. utförda konstruktioner av ra-diellt inställbara lokomotiv-axlar. C.E.v.S. Adamsboken, en på arameiska avfattad samling av mandéernas (se d.o.) heliga skrifter. Utgavs första gången från Lund av prof, i österländska språk M. Norberg 1815—16. Kritisk uppl. av J. H. Petermann, ”Thesaurus sive Liber magnus” (1867). S.N. Adamsbron el. R a m a s b r o, en rad av sandbankar och korallrev mellan ön Manar utanför Ceylons n.v. kust och ön Rameswaram vid indiska kusten. Längden brukar angivas till 50 km. Några av bankarna nå över vattnet, som även vid flodtid ingenstädes är mer än 1 m. djupt, om man undantager tre uppmuddrade, svårtrafikerade kanaler, som tillåta mindre fartyg att passera mellan Manarbuk-ten och Palksundet (Pambankanalen, 4 m. djup). Geologiska förhållande utvisa, att här tidigare funnits ett sammanhängande näs, som enl. tempelannaler genombröts vid en våldsam storm 1480. Arbetet på kanalernas istånd-sättande påbörjades 1838. Järnvägsförbindelsen mellan Indien och Ceylon går över A. M.P. Ada'msia, havsanemonsläkte, se Ha vs -anemoner. AdamsPt, difenylaminklorarsin, HN (C6H4)2AsC1, en efter upptäckaren, amerikanen Adams, uppkallad mycket effektiv strids-gas (se d.o. samt Ar si ner). Adamson [ä'damsan], William, engelsk arbetarledare och politiker (f. 1863), började ss. gruvarbetare, 1908 generalsekreterare i Fife and Kimross miners’ association, 1910 medlem av underhuset, 1917—21 ordf, i arbetarpartiets parlamentariska grupp, 1924 sekreterare för Skottland i Mac Donalds ministär. S.Bln. Adams pik [ä'damz], berg på s. Ceylon, 70 km. ö. om Colombo, 2,241 m. högt. Den skarpt markerade toppen är synlig vida omkring och anses av buddister, bramanister och muham- Utsikt över höglandet på Ceylon med Adams pik i fjärran. Adam van Dürens namn och stenhuggarmärke på Glimmingehus. medaner som helig. Uppe på densamma finnes näml, i hällen en fördjupning i form av ett jättestort fotspår, infattad med guld och ädelstenar och överbyggd med ett av pilgrimer mycket besökt tempel. Detta ”fotspår” anses av buddisterna härröra från deras religions-stiftare, av muhammedanerna från Adam, som stående här på ett ben under 1,000 år skall ha begråtit förlusten av paradiset. M.P. Adamsspelet, det äldsta bevarade andliga dramat på franska, från mitten av 1100-talet el. något senare, framställer syndafallet, Kains brodermord och ett (ofullständigt bevarat) profetspel. [A-f N.] Adams-Stokes sjukdom [ä'damstouks], ett komplex av symtom, som består av ett kraftigt förlångsammande av hjärtats slag, medvetslöshet samt anfall av epileptiforma kramper. Grundlidandet är oftast en organisk hjärtsjukdom. D.H-hl. Adamsäpple, frukten av Citrus decuma'na, äggrund el. päronformig, med betlliknande märken i det guldgula skalet, är enl. Talmud den frukt, av vilken Adam i paradiset smakade mot Guds befallning. — Även den framträdande övre delen av mannens struphuvud benämnes så; enl. folktron har detta uppstått därav, att äpplet fastnade Adam i halsen. E.M.P.W.] Adam van Diiren, arkitekt och bildhuggare av tysk härkomst, verksam i Danmark och Sverige från o. 1490 till o. 1530. A. fick sannolikt sin utbildning i Sydtyskland, där Nikolaus van Leiden då var tongivande; arbetade vid slottet i Köpenhamn, varifrån ett par skulpturer bevarats, samt i Linköping, där man spårar hans verksamhet i domkyrkans kor, liksom även i Stockholms Storkyrka; uppförde från 1499 det ståtliga Glimmingehus (se d.o.); var sedan verksam bl.a. vid Borgeby slott och Malmöhus. A:s förnämsta arbeten i skulptur äro bevarade i Lunds domkyrka, näml, ärkebiskop Birgers sarkofag och det 1513—14 signerade brunnskaret i kryptan samt en större relief med kyrkans tre skyddshelgon, urspr. insatt i den strävpelare, som A. byggde vid södra korsarmen; norra korsarmen ombyggdes delvis av honom, likaså partiet mellan västtornen, varifrån åtskilliga skulpturde- — 153 — — 154 —