ADD1S0N Ad arma (lat.), till vapen. Ad astra (lat.), till stjärnorna. A dato, från denna dag. Adauctus, helgon, martyr under Diocletianus och Maximianus tillsammans med S:t Felix (se denne). Helgonets namn var okänt, men ss. S:t Felix’ följeslagare kallades han ”Adauctus”. Festdag 30 aug. T.S-d. Ad augu'sta per angu'sta (lat.), ”till triumf genom trångmål”, de sammansvurnas lösen i Victor Hugos skådespel ”Hernani”. Ad cale'ndas græcas (lat.), uppskjuta till grekernas calendce (se d.o.), d.v.s. aldrig bli av, eftersom grekerna i sitt språk icke hade ordet calendæ. Enl. Suetonius ett yttrande av kejsar Augustus om tröga gäldenärer. Dbg. Adcitation [-fo'n] (lat. ad, till, och cita're, inkalla), instämning till domstol för att i ett vid domstolen redan anhängiggjort tvistemål ingå i svaromål jämte förutvarande svaranden. Käranden benämnes a d c i t a'n t och den genom adcitationen inkallade a d c i t a't. G.W-m. Add., förkortning för addatur (se d.o.). Adda, en av Pos större bifloder, upprinner på Ortleralperna, flyter först i sydlig riktning och därefter genom den tättbefolkade, bördiga dalen Veltlin rakt västerut till Comosjön, där den bildar ett stort delta. Ur Comosjöns sydöstra hörn rinner A. strax s. om staden Lecco söderut till Po, i vilken den infaller strax v. om Cremona. Flodens längd från källan till Comosjön är 130 km. och från Comosjön till Po 180 km. A. är segelbar på en sträcka av 50 km. och utnyttjas tekniskt i hög grad genom uppdämningar. J.C. Adda [ä'do], hamnstad i brittiska kolonien Guldkusten (Gold Coast) nära Voltaflodens mynning i Guineabukten, 5,907 inv. (1921). G.N. Addams [ä'domz], Jane, ”Samhälls- och fredsmodern”, amerikansk filantrop (f. 1860). Under sin vistelse i Europa 1883 besåg hon Londons fattigkvarter, och denna upplevelse blev avgörande för hennes följande verksamhet. 1889 grundade hon ett settlement (se d.o.), ”Hull-house”, i Chicagos främlingskvar-ter för att verka bland de isolerade och nödställda immigranterna. Här inrättades efter hand barnkrubbor, ett arbeterskornas kooperativa pensionat, hemvårdskurser, diskussions-och sällskapsklubbar m.m. ”Hull-house” är numera världens största settlement. Jane A. inskred även mot de dåliga hygieniska förhållandena i fattigkvarteren och mot barnarbetet i fabrikerna. — Vid krigsutbrottet 1914 bildade hon ”Women’s peace party”, vilken jämte andra fredsföreningar i Amerika och Europa särsk. inriktade sig på att få till stånd en neutral medlingskon-ferens. 1915 var hon ordf, på kvinnornas fredskonferens i Haag och har från början varit en av de ledande i ”Kvinnornas internationella kommitté för fred och frihet”, som då bildades och vars ordf, hon alltjämt är. Vid kon- gressen i Zürich 1919, där sistnämnda förening ombildades till ”Internationella förbundet för fred och frihet”, var hon åter ordf., likaså på de följande årens kongresser, senast i Honolulu 1928. I samband med en interimskongress i Haag 1922 besökte hon Sverige bl.a. för att med Hj. Branting rådgöra om sin internationella verksamhet. Vidare har hon tillhört ledningen för det amerikanska hjälparbetet i de av världskriget härjade länderna såväl i Centraleuropa som framför allt i Ryssland. Av hennes skrifter märkas: ”Twenty years at Hull-house” (1910), ”New ideals of peace” (1911), ”Peace and bread in time of war” (1922). — Litt.: A. M. Holmgren, ”Jane Addams” (”Ver-dandis småskrifter”, 312, 1927). S.N. Adda'tur el. adde (förk. add.), ”må tillsättas” el. ”tillsätt”, uttryck på recept. Addax, latinska släktnamnet för m e n d e s-antilopen (se d.o.). Adde, Gustaf, biblioteksman (f. ls/i2 1875), fil. lic. 1908, förste bibliotekarie vid Kungl. bibi. 1916. A. har utgivit ”Beskrifning om muschofsche rijkets staat... af G. C. Cotossi-chin” (1908), ”M. Luthers lilla katekes. Bidrag till en bibliografisk förteckning” (1917) och ”Äldre finskspråkiga skrifter i svenska bibliotek” (1925). G.Cqt. Adde'nder, se Addition. Ad depo'situin (till lat. depo'nere, lägga i förvar), överlämna till förvar (t.ex. värdeföremål el. värdepapper). Adde'ra, se Addition. A'ddis A'beba, Addis Ababa, huvudstad i Abessinien, ligger på Abessinska höglandets s.ö. del vid foten av Intottobergen c:a 2,400 m.ö.h. i landskapet Schoa; c:a 60,000—70,000 inv. A., som anlades 1885 och blev huvudstad 1893, har sedan 1917 järnvägsförbindelse med Djibouti i Franska Somaliland (783 km.). G.N Addison [ä'dison], J o s e p h, engelsk författare (1672—1719). A. studerade vid Magdalen college i Oxford, förvärvade en god klassisk — 157 — — 158 —