ADELCRANTZ ver konung Gustaf IV Adolfs regering”, var farfar till A. 1)—3). G.Cqt. 1) Eleonora Amalia Maria A., textil konst-närinna (f. ®/i2 1849), medarbetare hos Selma Giöbel, Svensk konstslöjd, 1886—1900, hos Handarbetets vänner 1900—1907. A. var en av ledarna under den svenska textilkonstens ge-nombrottsskede; hennes arbete blev särskilt betydelsefullt för dennas nationella och provinsiella inriktning såväl i motivval som i tekniskt avseende. Hennes stil är kraftig och dekorativ. Främsta arbeten: mattor i Birgitta-kapellet i Rom samt mässhakar för Sofiakyr-kan i Stockholm. Gr.P. 2) Gertrud Virginia A., den föregåendes syster (f. 10/» 1853), en av den svenska kvinnorörelsens pioniärer. Som Sophie Adlersparres (se denna) personliga vän och privatsekreterare blev A. redan i unga år införd i den verksamhet, som hon alltsedan ägnat ett nitiskt och hängivet arbete. 1886—1907 var hon föreståndarinna för Fredrika Bremerförbundets byrå i Stockholm, 1903—1907 medlem i styrelsen för Lands-föreningen för kvinnans politiska rösträtt. På hennes initiativ tillkom även Fredrika Bremerförbundets skola i Rimforsa (Östergötland) för utbildning av lärarinnor i lanthushållning. A. har förf, uppsatser i tidskriften ”Dagny”. S.N. 3) Eva Ottilia A., de föregåendes syster, artist, förf:-inna (f. ®/i2 1855), elev vid Konstakad. i Stockholm 1878— 84, har företagit studieresor till Holland och Italien. Som konstnär har A. särskilt gjort sig omtyckt för sina illustrationer till barnböcker. Intresserad för hembygds-och kulturfrågor inrättade hon 1903 i Gagnef en knyppelskola och ett soc- Teckning av Ottilia Adelborg. Matta av Maria Adelborg. kenmuseum och har utgivit flera med akvareller och teckningar av henne själv försedda hembygdsskrifter, bland vilka märkas ”Från Gagnä-mäns näs” (1909), ”Gråns, en by som varit” (1908) och ”Dalritningar” (1920). G.V. 4) G u s t a f-0 11 o A., förf. (f. 1883), har med dragning åt sådana personligheter som Kierkegaard, C. J. L. Almquist, Dostojevskij och Vilhelm Ekelund framträtt med värdefulla centralpsykologiska essayer och religiösa meditationer, ”Om det personligt andliga” (1907), ”Våga, vedervåga” (1908), samt den fina, personligt genomlevda bekännelseboken ”Avsides” (1923). A-f N. Adelcrantz, släkt, upphöjd i adl. stånd 1712 med kammarskrivaren Josua Törnqvists son Göran, nedannämnde A. 1), vars son, A. 2), jämte dennes bror, hovrättsrådet, sedermera v. presidenten i Göta hovrätt Emanuel A. (1721 —88) 1777 erhöllo friherrl. värdighet; släkten utdog 1796. G.Cqt. 1) Göran Josuæ A., arkitekt (1668— 1739), framträdde i sin ungdom som dramaturg tillsammans med några andra Uppsalastudenter å den s.k. Lejonkulan vid kungl. slottet, — 173 — — 174 —