ADENOPHORA växlande mängd. A. kunna vara multipla; de kunna bilda utgångsställen för kräftsvulster. T.H-n. Adeno'phora [-fo-], växtsläkte, tillhörande fam. klockväxter med o. 10 arter i Östeuropa och Asien. Flera arter, bl.a. A. liliifo'lia, odlas ss. prydnadsväxter. A.V-e. Adenoskleros [-rå's] (grek. ade'n, körtel, och sklero's, hård), körleiförhårdning, orsakad av bindvävsökning mellan körtelvävnaden. Uttrycket användes om körtlar i allmänhet, kanske dock oftast om lymfkörtlar. Körtlarna kunna härvid förstoras (t.ex. a. av lymfkörtlar vid syfilis) el. förminskas (t.ex. senil a.). T.H-n. Adeno'styles, växtsläkte, tillhörande fam. Compo'sitæ. Flera örtliknande arter odlas ss. prydnadsväxter i Alperna, t.ex. A. alpi'na och A. a'lbifrons (alpmejram och a 1 p p e s t-r o t) med brett njurformiga blad och rödaktiga blommor; den senare odlas även i Riesenge-birge och Schwarzwald. [G. L-d.] Adenviken [éTdan-], del av Arabiska havet mellan Arabien i n. och Somalihalvön is. A:s v. begränsning utgöres av Bab-el-Mandeb. A Deo rex, a rege lex (lat.), av Gud (är) konungen, av konungen lagen (given); uttryck, som skall ha använts av Jakob I av England under hans kamp med parlamentet. Adephaga [-fa'-], rovskalbaggar, en under-ordn. bland skalbaggarna (se d.o.). Adeps (lat.), fett el. ister, även axu'ngia, betecknar animaliska fettarter, som vid vanlig temperatur ha salvartad konsistens men vid en temperatur, som ligger i närheten av människans kroppstemperatur, övergå i flytande form. Svenska farmakopén upptager A. ben-zocTtus, bensoeister (se d.o.), och A. suiTlus, svinister, samt A. lanæ, ullfett, som dock beträffande den kemiska sammansättningen avviker från övriga fettarter. A. lanæ cum aqua, lanolin, är en blandning av ullfett och vatten hållande 25 % vatten. J.H. Ade'pt (lat. ade'ptus, en som ernått något). Under medeltiden användes uttrycket om utövare av alkemiens konst, guldmakare; numera om en person, som är kunnig i någon svårfattlig vetenskap el. konst; även om den som är invigd i någon hemlig orden el. lära. W.N. Ader [adä'r], C 1 é m e n t, fransk mekaniker Åders flygmaskin. (f. 1841), konstruerade en flygmaskin, varmed han lyckades höja sig från marken och år 1890 flyga en sträcka av 50 m. samt sju år senare 300 m. A. anses i Frankrike vara den förste, som lyckades konstruera ett i någon mån användbart aeroplan, men såväl amerikanare som tyskar kommo samtidigt väl så långt med dessa försök. C.E.v.S. A-der, pseud. för författarinnan Anna Öländer. Ade'rno, stad i prov. Catania på Sicilien, Italien, s.v. om Etna, 30,096 inv. (1911). Rester efter ett normanniskt kastell. M.P. A'dersbach [-baz], by i Böhmen, i Sudetema s.v. om Breslau, nära tyska gränsen, bekant genom de i A:s närhet liggande Adersbach-klipporna, hundratals ur sandsten från övre kritformationen av förvittring och erosion ut-modellerade klippor, och pelare av märkvärdiga former och namn (”den bedjande munken”, ”den tandlösa kvinnan” o.s.v.). J.C. Aders telefon, en tvåpolig hörtelefon, vars magnet har form av en ring, som på samma gång tjänstgör som handtag. Utmärkande är även att utanför membranet (ljudskivan) ligger en järnring, vilken samlar de magnetiska kraftlinjerna genom membranet och därigenom ökar magnetens verkan på detta och på så sätt förstärker talet. C.T.S. Aders telegraf, känslig mottagningsapparat för snabbskrift å undervattenstelegrafkablar; består av en mellan polerna å en elektromag-net spänd mycket fin koppar- el. aluminium-tråd, som, då telegraferingsströmmen genomflyter densamma, rör sig i sidled. Trådens rörelser avläsas å en väl belyst löpande mot-tagningsremsa. Apparaten är mycket känslig och medgiver stor snabbhet vid mottagningen. C.T.S. A'dessiv (till lat. ade'sse, vara närvarande), språkv., kasus i finskan och vissa andra språk, betecknande det, varpå el. varinvid något sker. Se Kasus. J.S. Ad hæc Forbe'sius nihil (lat.), ”mot detta hade Forbesius intet att genmäla”, slagord, anspelande på den kalvinske teologen Forbes (se denne), vilken vid en disputation i Uppsala 1608 ett par gånger gjordes svarslös av sina motståndare. H.Sj. Adhe'rbal, konung av Numidien, äldste son till Micipsa, tvingades av Jugurtha 115 f. Kr. att övertaga den fattigare, östra delen av Numidien, inneslöts 112 av Jugurtha i Cirta och dödades. [WJV.] Adhere'nser el. adhärenser (till lat. ad-hære're, hänga fast vid), med., sammanlöd-ningar, sammanväxningar. A. uppkomma lätt — 187 — — 188 —