ADOLF FREDRIK rorsförsök; 1201 erövrades hans land av Valdemar Sejr, han själv tillfångatogs, frigavs 1203 men återfick ej sitt land. I.A. Adolf IV, greve av H o 1 s t e i n, den föregåendes son (d. 1261). A. återvann Holstein, sedan Valdemar Sejr tillfångatagits av greve Henrik av Schwerin 1223. Efter Valdemars nederlag vid Bornhöved blev A:s förhållande till Danmark mera vänskapligt; hans dotter förmäldes med Valdemars son Abel. Sina sista år tillbragte han i kloster. I.A. Adolf VIII, greve av Holstein, hertig av Slesvig (1401—59). Under A:s och hans bröders omyndighet lyckades drottning Margareta be-mäktiga sig mer än halva Slesvig; Erik av Pommern sökte genom krig fullfölja hennes insats. Efter 1427 regent i Holstein, tillkämpade sig A. i förbund med hansan södra Slesvig som län (freden i Vordingborg 1435). Vid Eriks avsättning tillföll resten av Slesvig honom. 1448 avvisade han erbjudande om Danmarks krona till förmån för sin systerson Kristian. I.A. Adolf, hertig av Holstei n-G o 11 o r p (1526—86), son till Fredrik I av Danmark. När A:s halvbror Kristian III, som sedan faderns död ensam fört regeringen över her-tigdömena, 1544 gjorde skifte på lantdagen i Rendsborg mellan sig och sina bröder, erhöll A. Gottorps slott med s. delen av Sönderjyl-land; efter brodern Fredriks död satte han sig i besittning av dennes område, Slesvigs biskopsdöme, och vid brodern Hans’ död 1580 ökades hans besittningar med bl.a. Tönder amt och en sjättedel av Ditmarsken. A. var en dugande, men sträng regent; han deltog med iver i striderna mot protestantismen i Tyska riket, men höll i sina egna länder på den lutherska läran. Gentemot Danmark uppträdde han alltid lojalt; genom förlikningen i Odense 1579 mottog han Sönderjylland och Femern som danska län. A:s dotter Kristina blev g.m. Karl IX av Sverige. G.Cqt. Adolf, storhertig av Luxemburg (1817— 1905). Sedan 1839 hertig av Nassau, måste A., som hållit med Österrike, 1866 avstå sitt land till Preussen. Är 1890 blev han storhertig av Luxemburg (se d.o., historia). A. var halvbror till drottning Sofia av Sverige. [G.Cqt] Adolf Fredrik, församling i Stockholm på Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Västfasaden. Norrmalm, 17,059 inv. (1928). Urspr. hörde A. F. till Klara församling men fick 1676 ett eget litet kapell av trä, S:t Olofs kapell, som låg där A. F:s kyrka nu ligger. Grundstenen till denna lades 1768 av Adolf Fredrik, efter vilken A. F. blev uppkallad, när den 1773 blev egen församling. 1906 uppdelades A. F. i 3 församlingar: A. F., Gustav Vasa och Matteus. Kyrkan är uppförd i italiensk stil efter ritningar av G. F. Adelcrantz och invigdes 1774. Altartavlan, en relief framställande Kristi uppståndelse, och det i kyrkan uppsatta monumentet över Cartesius äro utförda av J. T. Sergel; takmålningarna äro av J. Kronberg. J.C. Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Interiör mot koret. — 213 — — 214 —