AENIGMATIT icke så mycket härskarens person som hans politik och världsvälde, vari skalden ser det ödesbestämda slutmålet för romarfolkets ärorika historia. Det nationella innehållet i förening med språkets skönhet och den stolta patriotism, som präglar verket, gjorde det inom kort till romarnas nationalepos. Exempellös är den beundran, som icke blott under antiken utan även under medeltiden, renässansen och långt fram i nyare tid ägnats Ver-gilius’ hjältedikt, tidvis rent av betraktad ss. världslitteraturens yppersta diktverk. Först från slutet av 1700-talet gjorde sig en mera kritisk uppfattning gällande, vilken på sina håll slog över i ringaktning, i det man konstaterade A:s underlägsenhet i jämförelse med de homeriska dikterna, vilkas naiva tjuskraft den ss. en lärd konstprodukt saknar. På allra sista tiden synes dock, särsk. i Tyskland, uppskattningen av A. vara på väg att närma sig den ursprungliga. A. är översatt till alla kulturspråk; på svenska tolkad av G. J. Adlerbeth 1804) och Joh. Bergman (1921—23). Jfr Ver-g i 1 i u s. H.Sj. Aenigmati't [e-], se Amfibolmineral. Aeolis [e'-], ett släkte i havet levande, skallösa snäckor, tillhörande ordn. Opistobranche-a'ta; se Snäckdjur. Aeolus [e'-], se A i o 1 o s. Aepyo'rnis [e-], en på .Madagaskar fordom levande strutslik-nande fågel, sannolikt utdöd under senhisto-risk tid. A. nådde en betydande storlek, l,s —2,68 m. hög. Vingarna voro rudimentära, varför fågeln saknade flygförmåga. Dess ägg voro mycket stora, rymde o. 9 1. H.W-n. Aequer [e-], fornita-liskt folk i berglandet vid övre Anio och To-lenus, besegrades först 389 f.Kr. i en avgörande drabbning av romarna under Camillus Aequerna deltogo i andra samniterkriget, vilket slutade med deras fullständiga underkuvande (304). W.N. Aequitas [e'-] (lat.), billighet. Redan i romersk rätt skildes mellan den stränga, formalistiska jus strictum samt billighetsrätten, a., vilken tog hänsyn till det konkreta fallets Skelett av Aepyornis maximus. Ägg av Aepyornis, jämfört med ett strutsägg och ett hönsägg. särskilda omständigheter. I England har sedan gammalt utbildat sig en liknande åtskillnad, vilken där givit upphov till två olika rättssystem. Se E q u i t y. E.K. Acra [e-] (lat.), era, en genom en viss händelse märklig tidpunkt, tidsålder, tideräkning. Aera'rii [e-] (lat. aes, plur. aera, mynt,' skatt el. sold), ”skattepliktiga” el. ”krigstjänslskyl-diga”. A., som företrädesvis omtalas i samband med de romerska censorernas uppsikt över den offentliga sedligheten, utgjorde en straffklass inom det romerska borgerskapet, i vilken medborgare för sin vandels skull kunde nedflyttas av censorerna, en åtgärd, som enl. de flestas mening medförde, förutom vanära, en godtycklig förhöjning i beskattningen samt förlust av rösträtt. E. Staaff har hävdat, att strafförfarandet endast berört den därav drabbades militärtjänst och speciellt inneburit ett kasserande av hans tillryggalagda tjänsteår. Se Staaffs uppsatser i Stockholms n. latinläroverks årsredogörelse 1903 och i ”Strena philologica upsaliensis” (1922). Jfr Censor. H.Sj Aera'rium |e-], hos romarna statsskatten i Saturnustemplet, underställd senaten, förvaltades under republiken av kvestorerna (senare också av andra ämbetsmän) och sjönk mot slutet av 3:e årh. ned till betydelse av stads-kassa; därjämte fanns bl.a. det kejserliga aera-rium militäre, vilket grundades av Augustus för att bestrida de militära utgifterna, upphävdes 240. [W.N.] Aereboe [ä'rbo], Friedrich, tysk jord-bruksekonom (f. 1865), prof, vid Landwirt-schaftliche Hochschule i Berlin, har utgivit ett flertal arbeten, bl.a. ”Beiträge zur Wirtschafts-lehre des Landblaues” (1905), ”Die Taxation von Landgütern und Grundstücken” (1912; 2 Aufl. 1919), ”Agrarpolitik” (1928). B.L-th. Aerenkym, en för vissa vatten- och sumpväxter karakteristisk genomluftningsvävnad, bestående av tunnväggiga celler, som äro skilda genom stora, luftfyllda och med varandra kommunicerande intercellularrum. Bland i vårt — 239 — —• 240 —