AEROLIT och lokalavdelningar i Göteborg och Malmö, hette urspr. Aeronautiska sällskapet (se d.o.). Verksamheten inriktades först på ballongsegling. Är 1910 anordnades den första tävlingen för flygmaskiner i Sverige, varvid bl.a. Sveriges förste flygare, frih. Carl Ceder-ström, deltog. 1913 arrangerades en flygtävling Köpenhamn—Stockholm, 1919 visades konstflygning och 1920 fallskärmshopp, 1921 förändrades sällskapets namn till det nuv., 1923 anordnades i Göteborg internationella flygtävlingar, vari o. 70 flygplan från de flesta europeiska länder deltogo, samt internationell luft-fartsutställning (Ilug). N.Kbg. AeroliT (grek. ae'r, luft, lithos, sten), se Meteorsten. Aerologi' (grek. ae'r, luft, logos, lära), läran om de högre luftlagren och företeelserna i dessa. Systematiska aerologiska undersökningar utföras numera i nästan alla länder av de meteorologiska instituten och dessutom vid flygtrupperna, varjämte i ett flertal länder självständiga aeronautiska el. aerodynamiska observatorier äro inrättade bl.a. för flygtrafikens skull. I vårt land utföras dessa undersökningar på ett flertal av Meteorologiskhydrografiska anstalten (se d.o.) upprättade stationer. De aerologiska undersökningarna omfatta i främsta rummet mätning av temperatur, tryck, fuktighet, vindriktning och vindstyrka och utföras med tillhjälp av ballonger, drakar och flygmaskiner, utrustade med meteorologiska instrument ss. registrerande termometrar, aneroidbarometrar och hygro-metrar (se dessa ord). Ballongerna äro av fyra slag: 1) bemannade ballonger; den högsta Pilotballong uppsändes och viseras. Drake uppsändes vid Blue-Hill i Förenta staterna. med dylika uppnådda höjden är 10,800 m. (Süring och Berson 1901), varvid direkta observationer gjordes upp till 10,500 m., 2) ballons captifs (förtöjda ballonger), som släppas upp till bestämda höjder, 3) ballons sondes el. friballonger och 4) pilotballonger. Fri- och pilotballongerna äro av gummi och fyllda med vätgas. Friballongerna medföra i motsats till pilotballongerna registrerande instrument; volym och gasfyllning äro så avpassade, att ballongerna brista vid bestämd höjd. För att ej skada instrumenten vid nedslaget förses ballongen med fallskärm, som utvecklar sig, då ballongen spricker sönder. En annan metod är att koppla samman två ballonger, som tillsammans förmå föra upp instrumenten till önskad höjd, för vilket en ensam ballong är otillräcklig; när den ena ballongen brister, sjunker den andra långsamt ned med instrumenten. Med dylika ballonger har en höjd överskridande 30,000 m. uppnåtts. Pilotballongerna användas för bestämning av vindriktning och vindstyrka och följas under rörelsen med teodolit (se d.o.); ur avlästa höjd- och sidovinklar bestämmes rörelseriktningen. Med kännedom om stighastigheten kan höjden bestämmas för varje ögonblick efter det ballongen släppts. Användningen av pilotballongerna har fått en allt större utbredning på gr. av de fordringar, som framför allt den moderna flygtrafiken ställer på väderlekstjänsten. Observationer med pilotballonger göras i vårt land regelbundet från Abisko, Östersund, Stockholm, Malmslätt och Malmö (sedan 1926). Till väderlekstjänsten i Stockholm inkomma dagl. rapporter från pilotballongstationer över hela Europa. Friballonger uppsändas regelbundet sedan 1920 från stationen i Abisko. För de dagl. aerologiska observationerna komma jämte pilotballongerna drakarna mest till användning. Den härvid vanligaste draktypen är Hargrave- — 243 — — 244 —