AEROTROPISM dam, Stockholm—Helsingfors och Stockholm— Äbo. — Under sommarhalvåret 1928 befordrade A. o. 14,700 passagerare, o. 14,200 kg. post samt o. 86,000 kg. frakt- och resgods. Aerotropi'sm, bot., avser egenskapen hos vissa växtdelar (rötter, pollenslangar) att vid olika halt av syre el. en del andra gaser i luften kröka sig på olika sätt Se T r o p i s m. O.Gz. Aerozo'er, detsamma som aerober. Se A e r o b och Bakteriologi. Aerschot [ä'rszåt], stad i prov. Brabant, Belgien, 40 km. s.o. om Antwerpen vid floden Demer, 8,447 inv. (1927). Järnvägsknut på linjen Antwerpen—Aachen. A. har livlig handel med jordbruksprodukter M.P. der en längre tid A. n. är på antika föremål oftast grön, ibland blå, beroende på jordens beskaffenhet; på statyer från renässansen ofta brun. Moderna statyer få i städerna en svart, ful patina genom stenkolsrökens inverkan. A. n. ansågs förr som tecken på en antikvitets äkthet, men har eftergjorts i alla tider genom behandling med syre- el. saltlösningar, växtsaf-ter m.m. — Falsk a. n. på moderna billigare bronser åstadkommes genom påmålning med färg. Lj. Aes [es], den latinska benämningen på koppar och kopparlegeringar samt på mynt, präglade i dessa metaller, främst as (se d.o.). A. rude användes redan av antikens skriftställare för att beteckna de koppartackor utan Pieter Aertsen: Frukthandel. Hallwylska samlingen, Stockholm. Aertsen [ä'rt-], Pieter, holländsk målare (1508—75), var som konstutövare mycket mångsidig och fick stor betydelse, därigenom att han fasthöll vid de inhemskt holländska traditionerna under den nederländska romanismens tid. A:s teckning och modellering utmärker sig för kraft och manlighet, och hans färg har ofta stor friskhet Av hans religiösa kompositioner och altartavlor ha många förstörts under den nederländska bildstormen. Utom dessa målade han figurscener och skildringar ur bondelivet, realistiskt återgivna och utan försök till ironisering, samt stora stille-bensdukar med bibliska motiv i bakgrunden, vilka ofta givit verket dess namn. Av A. finnes en köksscen i Nationalmuseum. — Litt.: J. Sievers, ”P. A.” (1908). G.V. Aeru'go no'bilis [e-], ädelärg el. patina, den beläggning, som uppstår på koppar och bronsföremål genom luftens inverkan un- statlig stämpel, vilka före myntens införande i de italiska samhällena användes ss. betalningsmedel. Benämningen användes fortfarande inom numismatiken liksom a. signa'tum, varmed förstås de stämplade koppartackorna. A. grave betecknade hos romarna trol. urspr. alla äldre och tyngre kopparmynt. Inom numismatiken användes benämningen nästan uteslutande om de allra äldsta romerska och italiska mynten, vilka icke präglades utan götos samt utmyntades så, att 1 as skulle väga 1 libra (c:a 270 el. 330 gr.). Jfr As och L i b r a. S.Bln. Aeschines [e'-], se A i s c h i n e s. Aescbna [esk-], ett släkte bland trollslän-dorna (se d.o.). Aeschylus [e'-], se A i s c h y 1 o s. Aescula'pius [e-], se Asklepios. Aesculi'n [e-], se E s k u 1 i n. Aesculus[e'-], trädsläkte, se Hästkastanj. — 247 — — 248 —