AFFISCHERA fien som a.-tryck, vilken fick stor betydelse för senare konstnärer, bland vilka märkas Forain, Steinlen, Toulouse-Lautrec, Willette, Följande dessas ex. kommo flera konstnärer även i andra länder att ägna sig åt denna konstart, bl.a. Beardsley, Crane och Brangwyn i England, Stuck, Th. Heine och Weisger-ber i Tyskland, Donny i Belgien, Bradley och Rhead i U.S.A. samt i Sverige Richard Bergh, Nils Kreuger, Gustaf Ankarcrona, Albert Engström, Olle Hjortzberg, Eigil Schwab, Affisch av Yngve Berg. Vilhelm Kåge, Erik Lange, Leon Welamson, Torsten Schonberg och Yngve Berg. — Den moderna a. eftersträvar att genom koncentrerad text och dekorativt förenklad, åskådlig bild fånga uppmärksamheten. För att verka mera i ögonen fallande utföres den vanl. i få och klara färger. Helt naturligt har den påverkats av olika smakriktningar inom måleriet. På gr. av de sista årens massproduktion, för bl.a. biograferna, har kvaliteten i vissa fall märkbart sjunkit. Gr.P. Affische'ra (fra. afficher}, anslå, kungöra å affisch; även framhäva, anspråksfullt, bras-kande visa (t.ex. kunskap). Affi'x (lat. affi'xum, vidhäftad, fastsatt), språkv., orddel, som saknar självständig betydelse, men som modifierar betydelsen hos den återstående delen av ordet; avledningselement Alltefter a:s plats före, inuti el. efter huvud-orddelen kallas det prefix (anföra, begripa), i n f i x (ty. an-^e-griffen, perfektum particip till angreifen) el. suffix (hemsk-t). Se I n f i x, Prefix och Suffix. J.S. Afflikti'va straff (till lat. afflPgere, slå till), benämning på sådana straff, som avse att tillfoga den straffade ett fysiskt lidande, t.ex. prygel, vatten- och brödstraff. G.W-m Affonso, se A 1 f o n s, konungar av Portugal. Affretta'ndo (ital.), mus., påskyndande. Jfr Stringendo. Affrika'ta (lat. frica're, gnida), språkv., förbindelse av en explosiva och en i samma läge bildad frikativa (spirant), t.ex. tj i tjäna, då det uttalas med t-förslag, el. pf i ty Pfund, ts i ty. Zeit. Se f.ö. Konsonant. E.Hqt. Affärsbank el. privatbank, sammanfattande benämning på bankaktiebolag och solidariska bankbolag. I motsats till riksbanken och sparbankerna ägas affärsbankerna av enskilda personer (aktie-, resp, lottägarna) och drivas i syfte att bereda ägarna vinst. Jfr Bank, Riksbank och Sparbank. B.L-th. Afganista'n, stat i ö. delen av Främre Asien, mellan 29° 25' och 38° 20' n.br. samt 61° och 72° ö.l. med ett smalt område kring floden Wakhan till 75° ö.l. Större delen av A:s gräns mot ryskt område (Usbekistan och Turkmenistan) bildas av Amu-darjas övre lopp, i v. gränsar det mot Persien samt i s. och s.ö. mot Indien. Arealen uppgår till 635,000 kvkm. och invånarantalet till 10 mill., därav ung. Vs nomader. Huvudstad Kabul, omkr. 60,000 inv. Andra större städer äro Kandahar, Ghazni (vardera 31,500 inv.), Herat (20,000), Balkh (15,000) och Mazar-i-Sherif (20,000). Höjd- och terrängförhållanden. Hydrografi. A. upptar n.ö. delen av Irans högland, som i denna del avslutas av två från Pamir i stort sett med v. och s.v. riktning utgående bergs-kedjesystem. Det n. av dessa är Hindukusch med sina v. utlöpare, Bend-i-baba el. Paropa-misus på n. och Kuh-i-baba och Sefid-kuh på s. sidan om floden Heri-rud. Detta system bildar så att säga ryggraden i A. och sänker sig från 7,755 m. i ö. till 2,000 m. och därunder vid persiska gränsen. Det s. systemet utgår från det 7,750 m. höga Tiratsch-mir och utgöres av flera parallella, i stora bågar mot s. och s.v. gående bergskedjor, ss. Sefid-kuh på afganskt område och Sulaimanbergen i fortsättningen mot s.ö. Området mellan nämnda yttre bergskedjesystem uppfylles av Centralaf- — 255 — — 256 —