AFGANISTAN ens ordning bland de konservativa elementen, särsk. prästerskapet; därtill bidrager ej litet den utsträckta användningen av utlänningar, framför allt ryssar, på de mera framträdande posterna. Tecken till en begynnande nationalistisk rörelse på islamitisk grundval göra sig allt mer märkbara. — Litt.: G. B. Malleson, ”History of Afghanistan” (2 ed. 1879), R. Fu-ron, ”L’Afghanistan” (1926). C.F. Statsförfattning. A. är efter författningsre-formen 1922 en konstitutionell monarki, vars härskare sedan 1926 bär titeln ”schah” (förut ”emir”). Vid hans sida står ett ministerium med 7 dep. Statsmakten utövas av regeringen i samråd med en ”lagstiftande församling” och en ”statsförsamling”. A. är delat i fem större provinser: Kabul, Afghan Turkistan, Kanda-har, Herat och Kataghan-Badachschan, samt fyra mindre: Simat i Maschriqi, Simat i Dja-nubi, Farah och Maimena, var och en under ledning av en guvernör. — Rättsväsendet är i det stora hela baserat på den islamitiska rätten. En högsta domstol finnes i Kabul, under vilken sorterar tvenne slag av underrätter. En betydande roll spelar den icke-officiella rättskipningen. — A. har en stående här av c:a 25,000 man. Rekryteringen sker efter det s.k. Hascht Nafari-systemet, d.v.s. av den vapenföra befolkningen uttages en på åtta. C.F. Ekonomisk geografi. A:s förnämsta näringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Åkerbruk kan dock endast drivas i trakter, där möjlighet finnes för konstgjord bevattning, framförallt efter Hilmend-, Heri-rud- och Ka-bul-flodernas dalgångar samt omkring de floder, som rinna norrut mot Amu-darja. Växtligheten är inom sådana områden oasartad, och på vissa ställen erhållas två skördar, vete, korn, lins och ärter på våren, samt ris, hirs och majs på hösten. Produktionen täcker dock endast landets behov. Fruktodlingen är mycket betydande. I sht fås vindruvor, persikor Träsnidarverkstad i Kabul. Vallfartsorten Schahi Merdschan v. om Kabul. och aprikoser samt i de varmare trakterna i s. och ö. apelsiner, citroner, fikon och dadlar. Torkade apelsiner och druvor utgöra en viktig exportartikel. Jämställd i betydelse med åkerbruket är boskapsskötseln med får, hästar, kameler (dromedaren har sitt hemland i A.) och getter. Ullen och huden av en art av fettsvans-fåret, som är inhemskt i A., utgör en betydande exportartikel, och dess kött bildar jämte fågel afganernas enda köttföda. Mineraltillgångarna äro föga kända. Något koppar brytes i en av Hindukuschs s. sidokedjor, rika järn- och kollager finnas i trakten av Kabul men äro ännu ej utnyttjade på gr. av transportsvårigheter. Petroleum har anträffats i Heri-ruds dalgång, v om Herat. Av exporten, som 1925 uppgick till 2,280,000 p.st., kom på Indien 1,160,000, på Ryssland 500,000 och på Persien 180,000 p.st. Värdet av importen uppgick s.å. till 2,738,000 p.st., därav 1,600,000 p.st. från Indien, 1,100,000 p.st. från Ryssland samt 38,000 p.st. från Persien. Den stora omsättningen med Indien beror på de gynnsamma förbindelserna med detta land genom ett flertal pass, av vilka det viktigaste är Khaibarpasset, över vilket järnväg sedan 1925 går från Indien till Landi Kotal invid gränsen på afganskt område. A. saknar f.ö. järnvägar. Telefon- och telegrafförbindelser finnas endast på ett par sträckor. Handeln följer de gamla karavanvägarna, som genomkorsa landet i olika riktningar och som stå i förbindelse med de intill gränsen gående ryska och indiska järnvägarna samt med det persiska järnvägsnätet. Farbara för automobil äro endast sträckorna Kabul-Peshawar samt Kabul-Kandahar. H.S-n. Religion. Den rådande religionen är islam, och A. är ett för kristen religion slutet land, i högre grad än t.o.m. de flesta andra mu-hamedanska länder. Kristen mission drives dock i gränstrakterna. Så har t.ex. det engel- — 263 — — 264 —