AFRIKA början av juraperioden skedde det första inbrottet i bildningen av den Indiska oceanen, d* en arm av jurahavet över Abessinien bröt in > Kongobäckenet. Från slutet av juraperioden under hela kritperioden var n. A. i sin helhet statt i sänkning, och här avlagrades kritbildningar av olika petrografisk beskaffenhet. Under tertiärtiden var n.v. A. i dess ytterområden utsatt för den alpina bergskedjebildningen, som i Atlas lämnat spår efter sig. Även i ö. A. var tertiärtiden en period av stora omvälvningar; då instörtade de stora gravsänkorna från Jordandalen och Röda havet ned till Nyasasjön. Dessa tek-toniska rubbningar följdes av vidsträckta eruptioner av trakyt och basalt, och ännu verksamma vulkaner finnas också i dessa trakter av ö. A. Höjningar och sänkningar ha fortgått in i de sista tiderna, och A:s nuvarande gränser bestämmas av jämförelsevis unga brottlinjer. Den kvartära istiden gör sig i A. gällande som en regnperiod, en p 1 u v i a 11 i d, och ökenbältena såväl i n. som i s. förminskades då. — Bergarter, som böra räknas till urberget, gnejser och andra kristallina skiffrar förekomma över stora delar av A. såväl i n. som i s.» men i allmänhet kan deras ålder endast sällan med säkerhet avgöras. I många fall kan man endast bestämma, att dessa pressade och metamorfo-serade bergarter äro yngre än vissa paleozo-iska bildningar. Av dessa metamorfoserade bergarter bör man särskilt lägga märke till de i sydligaste A. förekommande, vilka täckas av devonbildningar och sålunda äro av gammal-paleozoisk ålder el. äldre. Häribiand äro också de guldförande konglomeratbildningarna, vilka Afrika. Medeltemperatur på tandytans nivå i januari. Efter Br. Rolf. Afrika. Medeltemperatur på landytans nivå i juli. Efter Br. Rolf. kallas Witwaterrandsformationen. I Egypten och Sudan, liksom i mellersta Östafrika, finnas kristalliniska skiffrar, som säkerligen böra hänföras till de arkeiska bildningarna. Bland Karrooformationens bildningar må nämnas Dwykakonglomeratet, som innehåller glaciärrepade stenar och vilar på räffla-de hällar av äldre bergarter. Därpå följa sandstenar och andra sedimenter, som innehålla Glossopterisfloran (se d.o.) och egendomliga dinosaurier. Sedimenter, yngre än trias, äro väsentligen inskränkta till randområdena. — Sandsteiiar ävensom märglar av kritformatio-nen förekomma rikligt i Sudan, och från n. gripa dylika bergarter in i Sahara. I Atlasbergens kedja ingå som veckade och uppresta jämte krita och tertiär även trias- och jurabild-ningar. — De äldre bergarterna täckas för det mesta av yngre jordarter, dels 1 a t e r i t, bildad genom förvittring av berggrunden, dels yngre a 11 u v i u m, sand, grus och lera. K.A.G. Mineraliska råämnen. Av mineraliska skatter äger A. stora rikedomar, främst av ädelstenar; 90% av hela världens diamantproduktion erhålles från s. A., Kaplandet (Kimber-ley) och s.v. A. (om diamantens geologiska förekomst se Diamant). Guld förekommer ss. bergguld rikligast i s. A., Natal, Transvaal (Witwaterrand m.fl. ställen), men även mera norrut, t.ex. vid Zambezi och i Abessinien, samt ss. vaskguld vid Guldkusten och flera ställen i mellersta och n. A. Sydafrika lämnar över hälften av hela världens samlade guldproduktion. Silver och koppar finnas i s.v. A. och koppar i n.v. A. (Marocko). Salt erhålles i Sahara, i — 271 — — 272 —