- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 1. A - Apollon /
275-276

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Sjöar och floder - Växtvärld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AFRIKA och storlek beror på terrängformerna och klimatet. Emedan stora områden hava ett hett och torrt klimat, så att avdunstningen är större än nederbörden, äro stora delar av A. (8,9 mill. kvkm. el. 30 °/o av arealen) avloppslösa. Av återstoden dräneras 10,5 mill. kvkm. direkt till Atlanten, 4,4 mill. till Medelhavet och 5,4 mill. kvkm. till Indiska oceanen. Den längsta floden är Nilen, som hämtar sitt vatten från Victoria-sjön och Abessiniens högland. Tack vare det stora tillflödet från det sistnämnda banar floden sig väg genom öknen till Medelhavet. Afrikas vattenrikaste flod är Kongo, dels emedan dess flodområde nästan helt och hållet ligger inom den tropiska regnzonen, dels därför att dess uppsamlingsbassäng är synnerligen vidsträckt (3,7 mill. kvkm.). Vattenmassan beräknas vid mynningen till 80,000 kbm. i sekunden. Där den störtar utför Kongobäckenets västrand, uppstår en rad forsar och fall, av vilka Jellala-fallet är det ansenligaste; det torde höra till jordens mäktigaste kraftresurser. — Floder av andra ordningen äro Niger, Zambezi och Oranje. A. äger några av världens största sjöar. Den ansenligaste är Victoria njansa, 68,800 kvkm., 1,134 m.ö.h. Djupet torde nå 79 m. Betydligt djupare äro däremot Tanganyika (1,435 m.) och Nyasa (786 m.). J.F. Växtvärld. Som nämnts äro i A. motsatserna mellan nederbördsrika och nederbördsfat-tiga områden mycket stora, och i överensstämmelse härmed visar växttäcket starka växlingar mellan fuktighetsälskande och till torka anpassade typer. Den ständigt gröna tropiska regnskogen omfattar de delar av A., där den årliga nederbördsmängden överstiger 1,500 mm. och den torra årstiden ej räcker längre än 2 mån. Den täcker alltså de nedre delarna av Kongo-bäckenet, Kamerun och länderna vid och innanför Guineabukten med undantag av den regnfattigare Guldkusten. Den finnes även på de för fuktiga vindar exponerade o.-sidorna av de stora östafrikanska vulkanerna och på Madagaskars o.-sida. — I Guineakustens och Kongos regnskogar är oljepalmen karaktärsväxt. Röjes regnskogen, erhålles vanl. en kulturjord, som ger flera skördar årl. av säd och rotfrukter. Den lämpar sig även för odling av gummi, kakao och kryddväxter. — De tropiska savannerna utbreda sig över områden med 600— 1,500 mm:s årsnederbörd och lång torrperiod. De täcka två bälten, n. och s. om regnskogarna, vilka i ö. omsluta regnskogsområdet. Savannen uppträder dels 1) som skogssavann, där nederbörden under regntiden är rik. Dessa skogar äro jämförelsevis glesa, med medelhöga, under torrperioden avlövade träd. Dels ter sig savannen 2) som grässavann, med enstaka inströdda träd, här och där bildande dungar, varigenom vegetationen erhåller prägeln av ett parklandskap. Skärmakasior, solfjäderspalmer, tamarinder, sykomorer och apbrödsträd äro utmärkande för dessa. Den torraste savanntypen är 3) busksavannen. Den präglas av torniga småträd och buskar, bl.a. av euphorbior. I närheten av regnskogen äro savannens floder kantade av skogsvegetation, s.k. galleriskogar, som i smala tungor genomdraga grässlätterna. Savannen är Afrikas mest utbredda vegetations-typ. Den härbärgerar en ganska tät, åkerbrukande befolkning, som vinner sin utkomst genom odling under regntiden av durra och andra sädesslag. — Busksavannen övergår i buskstäp- Afrikas vegetation. Efter H. L. Shantz m. fl. pen, sammansatt av glest stående, ofta torniga buskar och halvbuskar, med små grå- el. vitludna blad. Ofta finnes ett inslag av sucku-lenter (AToe och Eupho'rbia). Där marken är salthaltig, blir suckulentstäppen dominerande med Euphorbia-, Salico'rnia-, SaTsola-, Suæ'da-, A'triplex-, H al o'xylon-ar ter etc. Buskstäpp täcker Saharas fuktigare delar och det inre av Sydafrika, där den i stora delar av Kalahari uppträder som saltstäpp. Även i n. är saltstäppen utbredd, särsk. s. om Atlas omkr. de s.k. Chotts. Denna glesa stäppvegetation består vanl. hela året om. Under den korta regntiden täckes marken, där den ej är bemängd med salter, av gröna örter, som ge stäppen prägel av äng. Längre in i de torra områdena bli emellertid vinterregnen allt sparsammare, och — 275 — — 276 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free