AFRIKA Storbritannien. Gambia, Sierra Leone, Guldkusten, Nigeria, S:t Helena, Ascension, Tristan da Cunha, Rhodesia, Nyasaland, Zanzibar, Kenya, Uganda, Brittiska Somaliland, Seychellerna, Mauritius, Engelsk-egyptiska Sudan, Vast-Togo, Väst-Kamerun, Sydväst-Afrika, Tan-ganyika, Sydafrikanska unionen, Basutoland, Betsjuanaland, Swasiland. Inalles 10,643,642 kvkm. med 52,994,820 inv. Frankrike. Algeriet, Tunisien, Marocko, Franska Västafrika, Franska Ekvatorialafrika, Madagaskar, Komorerna, Réunion, Somalikus-ten, Kamerun, Togo. Inalles 9,718,014 kvkm. med 35,637,117 inv. Portugal. Kap Verde, Portugisiska Guinea, S:t Thomas, Principe, Portugisiska Kongo, Angola, Mosambik. Inalles 2,406,100 kvkm. med 7,806,000 inv. Italien Tripolitanien, Cyrenaika, Eri-trea, Benadir, Italienska Somaliland. Inalles 2,254,700 kvkm. med 1,748,000 inv. Spanien. Kanarieöarna, Marocko, Väst-Sahara, Spanska Guinea (Elobey, Annabom och Corisco). Inalles 347,345 kvkm. med 1,456,383 inv. Belgien. Belgiska Kongo, Ruanda och Urundi. Inalles 2,439,550 kvkm. med 11,945,226 inv. J.F. Ekonomisk geografi. A:s läge är mera tropiskt än någon annan världsdels, och det erhåller också mera än de övriga av den tropiska solens energi. Denna energi, upplagrad i den tropiska växtvärlden, är en tillgång av ofantligt värde. De tempererade zonerna i Asien och Amerika äga inom den egna världsdelen möjlighet att tillgodogöra sig de tropiska växtresur-serna. Endast Europa, som med en befolkningstäthet större än någon annan tempererad del av världen bäst skulle behöva dylika resurser, saknar sådana. Europa är av naturen hänvisat till att hämta sitt förråd av tropisk växt-energi i A., som av alla tropiska områden ligger det närmast. Kopal, gummi arabicum, kautschuk, palmolja äro sådana den tropiska växtvärldens produkter, som Europa länge erhållit från A. Men produktionsmetoden har varit primitiv. Man har i huvudsak nöjt sig med, vad infödingarna samlat och sålt till européerna av den vilda vegetationen. — Men denna metod för till rovdrift och utrotandet av gagnväxterna. Ju mera det ekonomiska livet utvecklas, desto mera har man därför måst övergå till odling även av dessa. I av européer bebodda områden sker detta som farmkultur: den vite är själv brukaren, men han använder infödd arbetskraft. Då det härvidlag gäller torrare och högt belägna områden, står boskapsskötseln främst i denna farmdrift. — I de för vita obeboeliga tropiska områdena sker produktionen antingen i europeiska plantager el. genom att de infödda själva bedriva kultur. I förra fallet sker driften i stor skala; ofta äro företagarna sammanslutna i bolag, där de vita ha ledningen och de infödda utföra arbetet. Där åter de infödda i exportsyfte odla egen jord, uppköpas deras produkter av stora handelssällskap. Ju skickligare de infödda bliva, desto mera synes den sistnämnda kulturformen breda ut sig. — I de fuktiga tropiska områdena odlas numera oljepalmen, He-vea-kautschuk, kakao, vid kusterna kokospal- Världens största diamantgruva, Premier-Mine i Transvaal. men och i bergen kaffe. I de periodiskt torra delarna av A. finnas kulturer av bomull (Egypten, Sudan), Sisal-agave (Tanganyika), Manihot-kautschuk, jordnötter, ris (Egypten). — Hudar och skinn äro viktiga exportprodukter från periodiskt torra områden. De afrikanska skogarna innehålla säkerligen oerhörda tillgångar i form av värdefulla trädslag. Men dels har man ej ännu lärt sig att använda dessa i den moderna kulturens tjänst, dels har man ej heller lyckats övervinna svårigheterna att på ett ekonomiskt sätt transportera dem från det inre till kusten. — A:s tillgångar på värdefulla mineral äro ännu mycket ofullständigt kända. — 295 — — 296 —