AFTIT år allt under de övrigas successiva framkomst, liksom Wagners ”Parsifal” för denne stod som en hägrande slutsyn bakom de tidigare verken. Pre. AfrodisFaka (grek.), medel att stegra försvagad fortplantningsförmåga. Denna befordras genom kraftig näring samt sunt och förnuftigt levnadssätt. Läkemedel, vilka verka som a. (t.ex. johimbin), böra endast användas på läkares inrådan. Retmedel såsom kantha-ridin o.d. äro skadliga. [E.M.P.W.] Afrodl't, med., individ med afroditism, d.v.s. med förkrympta och outvecklade könsorgan. Afrodi'te, grek, myt., skönhetens och kärlekens gudinna; sannolikt en från Orienten invandrad gudomlighet. Enl. Homeros är hon dotter till Zeus och Dione, under det att hon hos Hesiodos uppges ha fötts av havsskum (afro's] samt ha landstigit först på Kythera, en ö söder om Peloponnesos, sedan på Cypern, där hon mottogs av Eros (Kärleken) och Hi-meros (Ätrån); i följd av delta sitt ursprung bär hon därför tillnamnet Anadyome'ne (den ur havet uppstigande), liksom hon efter ovannämnda platser ofta kallas Kythe'reia (den kylheriska) och Kypris (den kypriska). Som kärlekens gudinna vet hon att betvinga både gudar och människor; hennes inflytande tänktes f.ö. sträcka sig över hela naturen. I sitt följe har hon bl.a. Eros, Horerna och Cha-riterna (behagets gudinnor), Pothos (Begäret), Himeros och i egenskap av äktenskapets gudinna även bröllopsguden Hymenaios, vilken ibland framställes som son till A. och Diony-sos. A. gällde som maka till Hefaistos el. också till Ares, men hon var dessutom vida känd för sina kärleksaffärer med gudar och människor; bland de senare nämnes Anchises, med vilken hon hade sonen Aeneas (se denne), en av hjältarna i trojanska kriget. — A. dyrkades på flerfaldiga platser i Grekland och annorstädes; i sht Kythera och Cypern voro berömda för sina åt A. vigda tempel och lundar. Ett stort antal djur och växter voro också helgade åt henne, bl.a. vargen, lejonet, pantern, bocken, lammet, haren, delfinen, svanen, myrten, lagern och granatäpplet. Romarna identifierade A. med Venus. — I den äldre grekiska konsten framställes A. klädd; det bör emellertid anmärkas, att idoler, som påträffats i gravar från den förhistoriska tiden, äro nakna, vilket får tillskrivas inflytande från Orienten. Först Skopas och Praxiteles i 4:e årh. f.Kr. vågade framställa A. som en nästan el. helt naken kvinnofigur. Från tiden före dessa båda mästare daterar sig den utomor dentligt vackra reliefen på den i Villa Ludovisi i Rom funna s.k. Ludovisiska tronen. En berömd staty av Praxiteles är den s.k. knidiska A. Från Praxiteles’ tid, ehuru kanske ej av hans hand, är det vackra i Bostons museum befintliga A.-huvudet, där anletsdragen ha givits ett sällsynt levande uttryck. Andra berömda statyer från denna el. senare tid äro den mediceiska A. (i Florens) och den på Me-los år 1820 i stympat skick funna, nu i Louvren befintliga meliska A. [W.N.] AfroditFsm, se A f r o d i t. Aftenbladet, daglig politisk tidning i Kristiania 1855—81, grundad ss. fortsättning på den radikalt-oppositionella veckotidningen ”Krydse ren”, vilken utkommit sedan 1849; Dilhmar Mejdell, ”Krydserens” grundläggare, blev huvudredaktör och kvarstod som sådan till 1879. A., som vann en snabb spridning både i huvudstaden och ute i landet, fick snart en rad framstående litterära och politiska medarbetare, O. Richter, B. Björnsson, J. B. Halvorsen, 11. Lasson, Fr. Betzmann m.fl., och var språkrör för dåvarande ”vänstern”. A., som åtnjöt allmänt anseende för sin måttfullhet och saklighet i den politiska diskussionen, blev 1878 konservativt och nedlades 1881. F.S-n. Aftenposten, daglig tidning i Oslo, grundad 1860 av boktryckaren Chr. Schibsled under namnet ”Christiania Adresseblad”. A., som 1861 erhöll sitt nuv. namn, var till en början opolitisk och lade mest an på nyhetsförmedling, reportage o.dyl., men från 1868 övergick den till konservativt organ och fick ss. sådant genom sin insats under 1880-talets politiska strider en framskjuten och inflytelserik ställning. En utmärkt ledning hade A. i grundläggarens son, Amandus Schibsted, ägare och chefredaktör till sin död 1913, och är nu ett av Norges bäst skötta tidningsföretag. A. utkommer två gånger dagl., nuv. chefredaktör är F. Fröisland. F.S-n. After, det bergartspulver med obetydlig malmhalt, som efter malmens bokning slammas bort från det tyngre, rikare malmpulvret. K.A.G. Aftho'nios, grekisk retor från Antiokia, verksam under 4:e årh. e.Kr. och förf, till det ss. lärobok i retorik länge nyttjade arbetet ”Pro-gymnasmata rhetorika”. Efter A. har den ”afthoniska krian” sitt namn. Jfr Kria. H.Sj. Afti't, en guldliknande legering, vilken användes till juvelerararbeten och består av 800 d. koppar, 25 d. platina, 10 d. wolfram och 170 d. guld. Även legeringar för konstgjut-ning, bestående av koppar och nickel tillika — 301 — — 302 —