Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Afrikanskan
- Afrodisiaka
- Afrodit
- Afrodite
- Afroditism
- Aftenbladet
- Aftenposten
- After
- Afthonios
- Aftit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFTIT
år allt under de övrigas successiva framkomst,
liksom Wagners ”Parsifal” för denne stod som
en hägrande slutsyn bakom de tidigare verken.
Pre.
AfrodisFaka (grek.), medel att stegra
försvagad fortplantningsförmåga. Denna
befordras genom kraftig näring samt sunt och
förnuftigt levnadssätt. Läkemedel, vilka verka
som a. (t.ex. johimbin), böra endast användas
på läkares inrådan. Retmedel såsom
kantha-ridin o.d. äro skadliga. [E.M.P.W.]
Afrodl't, med., individ med afroditism,
d.v.s. med förkrympta och outvecklade
könsorgan.
Afrodi'te, grek, myt., skönhetens och
kärlekens gudinna; sannolikt en från Orienten
invandrad gudomlighet. Enl. Homeros är hon
dotter till Zeus och Dione, under det att hon
hos Hesiodos uppges ha fötts av havsskum
(afro's] samt ha landstigit först på Kythera,
en ö söder om Peloponnesos, sedan på Cypern,
där hon mottogs av Eros (Kärleken) och
Hi-meros (Ätrån); i följd av delta sitt ursprung
bär hon därför tillnamnet Anadyome'ne (den
ur havet uppstigande), liksom hon efter
ovannämnda platser ofta kallas Kythe'reia (den
kylheriska) och Kypris (den kypriska). Som
kärlekens gudinna vet hon att betvinga både
gudar och människor; hennes inflytande
tänktes f.ö. sträcka sig över hela naturen. I sitt
följe har hon bl.a. Eros, Horerna och
Cha-riterna (behagets gudinnor), Pothos (Begäret),
Himeros och i egenskap av äktenskapets
gudinna även bröllopsguden Hymenaios, vilken
ibland framställes som son till A. och
Diony-sos. A. gällde som maka till Hefaistos el.
också till Ares, men hon var dessutom vida känd
för sina kärleksaffärer med gudar och
människor; bland de senare nämnes Anchises, med
vilken hon hade sonen Aeneas (se denne),
en av hjältarna i trojanska kriget. — A.
dyrkades på flerfaldiga platser i Grekland och
annorstädes; i sht Kythera och Cypern voro
berömda för sina åt A. vigda tempel och lundar.
Ett stort antal djur och växter voro också
helgade åt henne, bl.a. vargen, lejonet,
pantern, bocken, lammet, haren, delfinen, svanen,
myrten, lagern och granatäpplet. Romarna
identifierade A. med Venus. — I den äldre
grekiska konsten framställes A. klädd; det bör
emellertid anmärkas, att idoler, som påträffats
i gravar från den förhistoriska tiden, äro
nakna, vilket får tillskrivas inflytande från
Orienten. Först Skopas och Praxiteles i 4:e
årh. f.Kr. vågade framställa A. som en nästan
el. helt naken kvinnofigur. Från tiden före
dessa båda mästare daterar sig den
utomor
dentligt vackra reliefen på den i Villa Ludovisi
i Rom funna s.k. Ludovisiska tronen. En
berömd staty av Praxiteles är den s.k. knidiska
A. Från Praxiteles’ tid, ehuru kanske ej av
hans hand, är det vackra i Bostons museum
befintliga A.-huvudet, där anletsdragen ha
givits ett sällsynt levande uttryck. Andra
berömda statyer från denna el. senare tid äro
den mediceiska A. (i Florens) och den på
Me-los år 1820 i stympat skick funna, nu i
Louvren befintliga meliska A. [W.N.]
AfroditFsm, se A f r o d i t.
Aftenbladet, daglig politisk tidning i
Kristiania 1855—81, grundad ss. fortsättning på den
radikalt-oppositionella veckotidningen ”Krydse
ren”, vilken utkommit sedan 1849; Dilhmar
Mejdell, ”Krydserens” grundläggare, blev
huvudredaktör och kvarstod som sådan till 1879.
A., som vann en snabb spridning både i
huvudstaden och ute i landet, fick snart en rad
framstående litterära och politiska medarbetare, O.
Richter, B. Björnsson, J. B. Halvorsen, 11.
Lasson, Fr. Betzmann m.fl., och var språkrör för
dåvarande ”vänstern”. A., som åtnjöt allmänt
anseende för sin måttfullhet och saklighet i den
politiska diskussionen, blev 1878 konservativt
och nedlades 1881. F.S-n.
Aftenposten, daglig tidning i Oslo, grundad
1860 av boktryckaren Chr. Schibsled under
namnet ”Christiania Adresseblad”. A., som 1861
erhöll sitt nuv. namn, var till en början
opolitisk och lade mest an på nyhetsförmedling,
reportage o.dyl., men från 1868 övergick den
till konservativt organ och fick ss. sådant
genom sin insats under 1880-talets politiska
strider en framskjuten och inflytelserik ställning.
En utmärkt ledning hade A. i grundläggarens
son, Amandus Schibsted, ägare och
chefredaktör till sin död 1913, och är nu ett av Norges
bäst skötta tidningsföretag. A. utkommer två
gånger dagl., nuv. chefredaktör är F. Fröisland.
F.S-n.
After, det bergartspulver med obetydlig
malmhalt, som efter malmens bokning slammas
bort från det tyngre, rikare malmpulvret.
K.A.G.
Aftho'nios, grekisk retor från Antiokia,
verksam under 4:e årh. e.Kr. och förf, till det ss.
lärobok i retorik länge nyttjade arbetet
”Pro-gymnasmata rhetorika”. Efter A. har den
”afthoniska krian” sitt namn. Jfr Kria.
H.Sj.
Afti't, en guldliknande legering, vilken
användes till juvelerararbeten och består av 800
d. koppar, 25 d. platina, 10 d. wolfram och
170 d. guld. Även legeringar för
konstgjut-ning, bestående av koppar och nickel tillika
— 301 —
— 302 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0207.html