AGRAFA av många anses som den muhammedanska arkitekturens yppersta verk. Sedan A. under Aurangzeb definitivt förlorat sin ställning som huvudstad, råkade det i förfall, intogs 1770 av maratterna och 1803 av engelsmännen, under vilkas styrelse det gått en ny blomstringstid tillmötes. M.P.;C.F. A'grafa (grek.), ”oskrivna”, d.v.s. i den ny-testamentliga kanon ej upptagna yttranden, som tillskrivas Jesus. Sådana a. finnas i vissa evangeliehandskrifter och hos kyrkofäderna; ofta förråda de en rent apokryfisk tradition. Papyrusfynd från senare tid ha även visat sig Domkyrkoportalen i Agram. innehålla samlingar av dylika ”Herrens ord”. Ofta utgöras de av paralleller till el. utvidgningar av från evangelierna kända Jesus-ord. Endast ett fåtal kunna göra anspråk på att vara äkta. S.N. Agra'ff (fra. agrafe), prydnadsspänne till sammanhållande av kläder, gardiner o.s.v. Agrafi' (grek, nekande a och grafein, skriva), rubbning av förmågan att skriva, förorsakad av skador på hjärnan. A. uppträder vanligast som delfenomen vid afasi (se d.o.), ibland kombinerad med oförmåga att läsa, alexi, el. ock beror den på apraxi (se d.o.) i armen. Förekomsten av ett självständigt s.k. skriv-centrum i v. pannlobens mellersta vindling ome delbart framför armcentrum måste anses mycket oviss. S.l-r. Agram, kroat. Zagreb, stad i n. v. Jugoslavien, 2,s km. n. om floden Sava vid loten av det 1,035 m. höga Sljemeberget; 108,338 inv. (1921). A. är Kroatiens huvudstad och kroaternas kulturella medelpunkt. A. delas i den amfi-teatraliskt byggda övre staden uppe på kullen Griè, kapitelstaden med ärkebiskopens palats och domkyrkan från 1400-talet på sluttningens övre del samt den moderna nedre staden på Sava-slätten. A. är ärkebiskopssäte, har sedan 1874 univ. (Frans Josefs-univ.), vetenskapsakad. (sedan 1867), handelshögskola m.m. Staden har järnvägsförbindelse med Budapest, Belgrad, Fiume och Laibach. A. har betydande vin-och spannmålshandel, tobaks-, läder-, linne- och sidenindustri. A., vars äldsta historia är okänd, blev sedan ungrarna o. 1090 erövrat Kroatien, 1094 biskopssäte; det brändes 1242 av mongolerna, men uppbyggdes åter och blev kort därefter kunglig fristad. Sedan 1867 österrikiska kronlandet Kroatien och Slavoniens huvudstad, tillföll A. jämte detta 1919 Jugoslavien. M.P. Agra margarinfabrik, Stockholm, etablerad 1897, a.-b. 1919, aktiekapital 2,5 mill. kr.. 79 arbetare. Agrammati'sm, vid afasi (se d.o.) förekommande rubbning av talet, som består däri, att subst. och verb användas utan böjning i gram-matikalisk mening på ett sätt, som påminner om barnets språk el. om telegramstil. S.I-r. Agra'r, förespråkare för jordbrukarnas politiska och ekonomiska intressen el. medlem av parti el. sammanslutning för tillvaratagande av dessa intressen. Se Jordbrukarepartier. Agra'risk (lat. agra'rius), jordbruks-, som rör jordbruket. Agra'rpartiet, Maalaisliitto, i Finland, hävdvunnen benämning på det finska bondepartiet. A. bildades vid ett möte i Seinäjoki 1906 ss. ett uttryck för den finsktalande lantbefolkningens och inom denna särsk. småbrukarnas behov av sammanslutning för tillvaratagande av sina intressen. Urspr. var A. närmast riktat emot den styrande, svensktalande klassen, men även emot stadskulturen överhuvudtaget; det hade jämväl kravet på inre politisk frihet på sitt program. Under åren fram till självstän-dighetsförklaringen 1918 utvecklades A. alltmer i finsknationalistisk riktning men var tämligen svagt företrätt i representationen, till största del beroende på det socialdemokratiska partiets lyckade röstvärvning på landsbygden 1906—18. Efter republikens införande blev A. (vid nyvalen 1919) riksdagens starkaste borgerliga parti. — 343 — — 344 —