AKAVARE Mellan Akavaremassivets två högsta toppar. A'kavare, A k k a, fjällmassiv i Jokkmokks s:n, Norrbottens län, s.v. om Sjitnjajarnga (Alemusjaure), inom Stora sjöfallets nationalpark. A., som isolerat höjer sig över omgivande milsbreda slätt, bär ett flertal glaciärer och har rykte om sig att vara ett av Sveriges vackraste fjäll. Högsta toppen är Stortoppen, 2,013 m., på bergets s.ö. del. H.S-n. A'kbar denstore (eg.Abu-l-Fath Djaläl ed-Din Muhammed), stormogul av Indien (1542— 1605), efterträdde 1556 sin fader Humayun, införlivade så småningom med sitt rike genom rajputernas underkuvande (1561—68), nedre Bengalens erövring från afganerna (1576), erövringen av Kaschmir (1586), annexionen av Sind (1592) och Kandahars återerövring (1594) hela Indien n. om Vindhyabergen, men misslyckades i sina försök att erövra även Dekkan. A införde i sitt rike en administrativ och ekonomisk organisation, som varit i hög grad bestämmande för engelsmännens indiska politik. Bekant är A:s försök att av sitt rikes olika religionsformer, muhammedanism, hinduism, parsism, kristendom — genom förmedling av portugisiska missionärer — och judendom skapa en unionistisk statsreligion, Din-llähi, vars huvudsats var läran om en gud med A. som ställföreträdare. Denna artificiella religion försvann med A:s död och har icke haft någon religionshistorisk betydelse; överhuvudtaget var A. icke någon religiös personlighet. Akavareglaciären. Rjktbart är hans mausoleum vid Sikandra (se d.o.) nära Agra. — Litt.: R. Garbe, ”Kaiser Akbar” (1909); V. A. Smith, ”Akbar, the great Mogul” (2 ed., 1920). C.F. Akbarabad, stad i Främre Indien, se Agra. Ake'bia quina'ta, en tämligen härdig klätter-växt med femfingrade blad och obetydliga blommor. Hemland Kina och Japan. C.G.D. Akebäck, s:n i Dede ting, Norra hd, Gotlands län, s.ö. om Visby, 10,7« kvkm., allt land, 136 inv. (1928; 13 inv. pr kvkm.). Till ytvidd och folkmängd är A. Gotlands minsta s:n, 4,17 kvkm. odlad jord (1919; 38,7% av arealen), 5,4# kvkm. skogs- och hagmark. Pastorat: Roma, Björke, Follingbo och A., Medelkontraktet, Visby stift. J.C. Akechi, M i t s u h i d e, en av Oda Nobunagas främsta generaler, gjorde revolt, tvang sin herre till självmord och svingade sig upp till sho-gun (1582) men blev kort därefter slagen av Hideyoshi och dödad. Se Japan, historia. B. K. Akéer el. A k a j e r, se A k a j a. Akel, F r i e d r i c h, estnisk politiker (f. 1871), studerat medicin, i Tarlu (Dorpat) 1892— 98, estnisk minister i Helsingfors 1922—23, utrikesminister aug. 1923—mars 1924, estniska republikens president mars—dec. 1924, ånyo utrikesminister juni 1926—nov. 1927, sedan 1928 minister i Stockholm. G.Cqt. Akemeni'der, achemenider, efter stamfadern Achaimenes (fornpers. Hachämaniè) namn på härskarätten i det fornpersiska världsriket. Se Persien, historia. C.F. Akenside [eTkansald], Mark, engelsk diktare och läkare (1721—70), författade i Popes stil den filosofiska lärodikten ”The pleasures of imagination” (1744). I anslutning till Shaftes-bury utredes här teoretiskt begreppet fantasi och framställes dess betydelse för själslivet. Dikten vann livligt bifall under upplysningstidevarvet. A:s samlade verk utgåvos av Dyce (1834). S.B.L. Aker, hd i Akershus fylke, s. Norge, vid Oslo-fjordens inre del, 424,54 kvkm., 53,579 inv. (1920). H.S-n. Akera'tosgruppen, en gemensam benämning på nötkreatursraser utan horn. Till dessa höra bl.a. vår fjällboskap, som enl. Arenander härstammar från någon utdöd hornlös vildoxe. Denna hypotes har ej visat sig hållbar. Numera anses hela gruppen leda sitt ursprung antingen från Bos noma'dicus el. från en kors-ningsprodukt mellan denna och Le'ptobos. Se Nötkreatur. H.Fqt. Akergarn, nu S:t Olofsholm i Hellvi s:n på Gotlands n.ö. kust. Här skall enl. Gutasagau Olov den helige, Norges konung, en gång ha — 415 — — 416 —