AKATES ten samt blev ett av den nyare tidens förnämsta ornament. Akantusrankan, hos grekerna en slingrande ranka med glest sittande akantusblad, blev tätare och rikare hos romarna och fick, liksom akantusbladet i allm., åter en mångfaldig och omväxlande användning fr.o.m. renässansen. E.Wrgl. Akantusväxter, tillhörande fam. Acantha'-ceæ, förekomma i den tropiska och subtropiska zonen, särsk. i Sydamerika och Indien, och omfatta 2,050 arter, huvudsaki. örter el. buskar, med i ax el. klasar sittande, läppformiga och ofta vackert färgade blommor samt kapselfrukt. I växthus odlas JustVcia-, Ruellia- och Thunbe’rgia-orter m.fl. Några äro lianer. I s. Europa förekommer släktet Aca’nthus (20 arter i tropikerna och Medelhavsländerna). Den ståtliga, högväxta A. mollis, björnkloört, har parflikade blad samt vita blommor, vilka sitta i vecket av grönaktigt purpurfärgade skärmblad. O.Gz. Akapni', andningsstillestånd, vanl. förorsakat genom förminskning av blodets kolsyrehalt. E.M.P.W. Akardi', frånvaro av hjärta, missbildning hos foster. Akarna'nia och Etolia, nomos i v. Grekland; 7,583 kvkm., 199,305 inv. (1920). Huvudstad är Missolonghi. M.P. Akarna'nien, landskap i v. Grekland, ett skog-rikt bergland vid Joniska havet; skiljes i ö. genom floden Aspropotamos, förr Acheloos, från Etolien, i n. genom Artaviken från Epirus. Akarnanerna drevo boskapsskötsel och voro halvbarbarer till in på 300-talet f.Kr. A. och Etolien bilda tillsammans en nomos. M.P. Akarodoma'tier benämnas hos vissa växter normalt förekommande, av kvalster bebodda bildningar, ss. på bladen av lind och al, där a. förekomma i nervvinklarna. Se D o m a-t i e r. O.Gz. Akaroi'dharts, gult och rött, erhålles från i Australien växande Xantorrhæ' a-orter, de s.k. australiska grästräden. A. har teknisk användning till fernissor och lack samt vid tvål- och läderfabrikation. J.H. Aka'sia, Aca'cia, växtsläkte, tillhörande fam. Legumino'sæ, underfam. Mimosoi'deæ. Träd el. buskar med dubbelt parbladiga blad el. bladlika bladskaft (fyllodier). Blommorna, merendels anordnade i täta, huvudlika samlingar, äro gula till färgen och innehålla talrika ståndare. Frukten är en vedartad balja. O. 500 arter, särsk. i Afrika och Australien. Av vikt äro A. Se'negal, från Sudan till Sene-gambien, och några andra arter, av vilka erhålles gummi arabicum. Brunt gummi lämnar bl.a. A. Se'yal från övre Egypten. Den med tornar försedda A. ho'rrida, törnakasian, lämnar kapgummi och begagnas till häckar. Av A. cate'chu erhålles i Ostindien genom in-dunstning av extrakt ur kärnveden det viktiga garvmedlet katechu. Även baljorna hos A. ara'bica äro rika på garvämne, s.k bablah. A. gira'ffæ, kameltörne, ett 13 m. högt, mycket tjockt träd i Kalahari, vilket kan nå hög ålder, lämnar virke jämte gummi. Många andra arter med merendels skärmformig krona äro karaktärsträd för Afrikas savanner. Av de i Australien förekommande arterna, vilka i regel äro försedda med fyllodier, lämnar A. pycna'ntha gummi jämte trä för svarveriarbe-ten, A. melano'xylon, svart möbelvirke, s.k. blackioood, och ett katechuartat gummi, A. ho-malophy'lla, den välluktande violett wood, under det att A. pennine'rvis odlas för vinnande Akasia från sydvästafrikanska stäppen. av garvbark. Några australiska arter ss. A. dealba'ta och den sannolikt från Västindien härstammande A. farnesia'na odlas som prydnadsväxter och för parfymberedning. A. sphæroce'phala i Centralamerika har stiplerna ombildade till ihåliga tornar, bebodda av myror, vilka förtära de i småbladens spets befintliga äggvitförande s.k. Beltska kropparna. En annan myrväxt (se d.o.) är den afrikanska A. Seyal. Bladen hos ett flertal arter äro känsliga för beröring och utföra s.k. sömnrörelser. Se även A 1 b i z z i a och R o b i n i a. O.Gz. Aka'ssa, sjöstad i Nigeria, vid mynningen av Nigers största utloppsarm. Akatafasi', oförmåga att forma satser. Se Afasi. Akatale'ktisk, metrik, fullständig; se K a talek t i s k. Aka'tes, se A c h a t e s. — 413 — — 414 —