AKTIE Akterdäck, den del av ett fartygs däck (se d.o.), som befinner sig akter om stormasten. H.S-k. Akterlastat, om fartyg, som ligger djupare akter ut än för ut. Skillnaden i djupgående uttryckt i längdmått kallas styrlastighet. H.S-k. Akterlig vind, vind från riktning akter om tvärs. Akterspegel på franska linjeskeppet ”Le soleil royal”. Akter om tvärs, riktning från el. mot ett fartyg akter om en linje, som tänkes dragen genom fartygets mittpunkt vinkelrätt mot vertikalplanet genom kölen. H.S-k. Aktersegel, gemensam benämning på segel, som föras akter om ett fartygs tyngdpunkt. På tremastade segelfartyg höra till denna kategori vanl. stor- och mesanmasternas segel. H.S-k. Akterskepp, den del av ett fartyg, som befinner sig akter om dess bredaste del. H.S-k. Akterspegel, den flata el. avrundade delen av ett fartygs övervattenskropp, som avslutar akterskeppet och förenar fartygets båda sidor. A. var på örlogsfartygen under 1600- och 1700-talen rikt sirad med listverk, skulpturarbeten m.m. Den vackrast utstyrda akterspegeln under nyare tiden anses ha funnits på det franska linjeskeppet ”Le soleil royal” (se fig.) från 1600-talets slut. Se Spegel 3). H.S-k. Akterstagad, säges mast el. stång vara, om densamma givits lutning akter över. Akterstäv, ett på träfartyg och båtar från kölens aktersta ända uppåtgående timmer. Fig. 1. som förbinder båda sidornas bordläggning och vanl. samtidigt utgör fäste för rodret. Hos propellerdrivna järnfartyg motsvaras detta timmer av en järnkonstruktion (fig. 1), bestående av propellerstäv (a) och roderstäv (b); Fig. 2. finnas två el. flera propellrar, förekommer sällan roderstäv (fig. 2). H.S-k. Aktie [a'ktsie], del av ett kapital, som flera personer (fysiska el. juridiska) tillskjutit för att gemensamt idka viss verksamhet utan att personligen behöva ansvara för därav uppkommande förbindelser. Aktier i sv. a.-b. skola enl. lag om a.-b. av 12/s 1910 lyda å lika belopp i sv. mynt, lägst 50 kr. (om aktiekapitalet ej översti- — 437 — — 438 —