AKTINOMYKOS arket i dagl. tal den del av ett aktiebrev, varå de uppgifter förekomma, vilka enl. lagen om a.-b. skola finnas å aktiebrev: ordningsnum-mer å den el. de aktier, varå brevet lyder, akties belopp och dagen för utfärdandet samt styrelseledamöternas namnteckningar, ävensom vissa i lagen angivna förbehåll, därest sådana träffats. B.L-th. A'ktiengesellschaft für Anili'nfabrikation [-gezeljaft fyr -katsiå'n], (Agfa), i Berlin-Trep-tow, grundades 1873; framställer tjärfärger, fotografiska artiklar, luktessenser m.m. Bolaget är sammanslutet med andra liknande till den s.k. anilinkoncernen. Lj. Akti'nier, en till koralldjuren hörande un-derordn. Se Havsanemoner. AktFniska strålar, kemiskt verkande strålar. Se L j u s. Aktinite't, den kemiska verkan hos det från en ljuskälla utgående ljuset. Se Fotokemi. Akti'nium, metall, tillhörande de radioaktiva elementen (se d.o.), med kemisk beteckning Ac. A. upptäcktes 1899 av Debierne i pechblände (se d.o.). 1902 upptäckte Giesel i samma mineral ett ämne, e m a n i u m, som senare visat sig identiskt med a. Rent a. har ännu icke framställts. Atomvikten är ej säkert känd, sannolikt 226; atomnummer 89. A. ansågs tidigare som stamsubstans för en av de tre radioaktiva serierna (se Radioaktivitet). Hahn och Meitner samt Soddy och Cranstone visade 1918, att protaktinium (Pa) under utsändande av a-strålar omvandlas i a. Pa kan isoleras i vägbara mängder ur rester efter radiumframställning ur pechblände och är ur många synpunkter viktigt; atomnummer 91, halveringstid c:a 20,000 år. Av vissa skäl antages, att det existerar ett genetiskt samband mellan uran (se d.o.) och Pa, i det att Pa antages uppkomma ur antingen uran I el. uran II. A. omvandlas utan att utsända med säkerhet påvisad strålning med en halveringstid av c:a 20 år i radioaktinium (kemiskt tecken RdAc, vid omvandling utsänd strålning a, p, y). De övriga i A.-serien efter varandra följande elementen äro: aktinium X (AcX, a), aktiniumemanation (AcEm, a), aktinium A, B och C (resp. AcA, a, AcB, y och AcC, a, P). AcG ger till 99,s °/o en produkt AcC", som i sin tur under P-strålning ger upphov till seriens inaktiva slutprodukt aktinium D el. aktiniumbly (AcD), vilken är isotop (se d.o.) med bly. Den andra ur AcC bildade produkten AcC' är föga känd och dess omvandlingsprodukt obekant. Lj. Akti'noelektricitet, elektricitet, framkallad genom inverkan av ljus- och värmestrålar på vissa kristaller, t.ex. bergkristall. Aktinogra'f kallas dels den självregistrerande aktinometern (se d.o.), dels en apparat för registrering av solskenstiden genom solljusets inverkan på ett ljuskänsligt papper. Se S o 1-skensautograf. A.L-dh. Aktinogra'm el. a k t i n o g r a f i, mindre brukl. benämning på röntgenfotografi (se d.o.). Aktinoli't, miner., se Amfibolmineral. Aktinome'ter, instrument för mätning av strålning, vilket grundar sig på strålningens termiska el. kemiska egenskaper. Den förra typen användes bl.a. för mätning av värmestrålningen från solen och rymden ävensom för mätning av utstrålningen från jorden. En a. för mätning av solstrålning är den s.k. pyrheliometern av Pouillet (se fig.), som består av en cylindrisk silverdosa, fylld med Pouillets pyrheliometer. en bestämd kvantitet vatten, i vilket är införd kvicksilverbehållaren på en termometer T. övre ytan av dosan är svärtad (för att öka ab-sorptionen) och inställes vid observationen vinkelrätt mot solstrålarna. Temperaturen avläses vid bestrålning och avskuggning, varefter den tillförda värmemängden kan beräknas. Den av K. Ångström konstruerade kompensa-tions-pyrheliometern består av två svärtade metallstrimmor, av vilka den ena bestrålas och den andra uppvärmes med elektrisk ström, tills båda ha samma temperatur, då den till förda värmemängden, som beräknas, är lika med den av strålningen tillförda. Självregist rerande aktinometrar äro konstruerade av bl. a. Bourdon, Crova, Callendar och A. Ängström. Bland aktinometrar, som grunda sig på strålningens kemiska verkningar, kan nämnas den av Bunsen och Roscoe använda klorväteakti-nometern, som bygger på det förhållandet, att klor och väte under ljusets inverkan förenas till klorväte. A.L-dh. Aktinomo'rf kallas en blomma, då den äger flera symmetriplan. Se Blomma. Aktinomykos [-å's] (grek.), en sjukdom, som — 441 — — 442 —