ALBA (1925); export: 60 mill. $, därav konserverad lax för 28,7 mill. A. har utom huvudstaden Juneau 15 städer. De största äro Ketchikan, 2,458 inv. (1920), Anchorage (1,856), Sitka (1,175), Fairbanks (1,155), Cordova (995), Douglas (919), Petersburg (879), Nome (852), Wrangel (821), Seward (652) och Skagway (484). — Litt: C. A. Bergström, ”Alaska och dess nutida problem” (i ”Ymer”, 1926); A. H. Brooks, ”The value of Alaska” (i ”Geographical review”, 1925); R. S. Tarr and L. Martin, ”Alaskan glacier studies” (1914). J.C. Historia och författning. A., som under äldre tid endast beboddes av eskimå- och indianstammar, upptäcktes 1741 av en rysk expedition under ledning av dansken Bering. Dess handel och förvaltning överlätos 1799 till ett ryskt handelskompani; under dettas första styresman A. Baranov gick A. raskt framåt. Kompaniets privilegier gällde urspr. endast för 20 år, men förnyades intill 1861, då A. lades direkt under rysk förvaltning; 1867 såldes det för 7,200,000 $ till U.S.A. Rörande säljakten i A:s farvatten m.m. uppstod snart en meningsskiljaktighet mellan U.S.A. och England, som 1893 av en skiljedomstol avdömdes till Englands förmån. Är 1903 fastställdes A:s gräns mot Canada. Upptäckten av guld (Klon-dyke 1896) och andra mineraler föranledde en verklig folkvandring till A., flera nya samhällen växte upp, och A., vars invånare alltsedan landet kom under U.S.A. strävat efter självstyrelse, blev 1912 territorium med egen lagstiftande församling (8 senatorer och 16 representanter) ; dess guvernör tillsättes av för-bundsregeringen, som även i övrigt åt sig förbehållit vissa ärenden rörande A. S.Bln. Ala'ssio, stad i prov. Genova, n. v. Italien, på Liguriens kust vid järnvägen Nizza—Genua; 5,511 inv. (1911). Kurort. Korallfiske. M.P. A'lastaro, finskspråkig s:n i Loimijoki hd, Äbo—Björneborgs län, Finland, n. om Äbo; 273,# kvkm.; 4,872 inv. (1925). J.C. Å la suite [-süi't] (fra., eg. i följd efter någon), betecknar i vissa länder, att vederbörande tillhör en militär kår utan att där uppbära avlöning. Ala-tau, bergskedjor i Asien, se T i e n-s han. Å la tète [-tä't] (fra. téte, huvud), i spetsen för. A'latornio, sv. Nedertorneå, finskspråkig s:n i Kemi hd, Uleåborgs län, Finland, ö. och n.ö. om Torneå, intill svenska gränsen; 867,5 kvkm.; 10,119 inv. (1925). J.C. Ala'tri, stad i prov. Roma, mellersta Italien, 75 km. ö. om Rom; c:a 15,000 inv. Biskopssäte. Klädesfabriker. M.P. Alauda [alau'-], se Sånglärksläktet. Ala-ud-din Chilji ('Aid ud-Din Chilji), muhammedansk-indisk härskare av Chilji-dyna-stien (d. 1315), besteg tronen i Delhi 1295. A. var den siste store muhammedanske erövraren i Indien, kuvade Gujarat och Rajputana och trängde under framgångsrika krig med dravida-folken ända ned till Indiens sydligaste delar. C.F. Alauniska höjden [aläü'-], se V a 1 d a i. Alaux [alå'], Jean, fransk historiemålare (1786—1864), elev av Vincent och Guérin, erhöll 1815 Rompriset och vistades i Rom i många år, 1846—53 som direktör vid franska akad. A. har utfört mytologiska och religiösa målningar samt på konung Ludvig Filips uppdrag större historiska scener i Versailles. G.V. A'lava, den sydligaste och största av de tre Baskiska provinserna i n. Spanien; 3,045 kvkm.; 98,668 inv. (1920). A. ligger på s. sluttningen av Kantabriska bergen och sträcker sig i s. till floden Ebro, vars biflod Zadorra flyter igenom A Åkerbruk och boskapsskötsel bedrives. Huvudstad är Vitoria, 34,785 inv. (1920). G.N. A'Iaveteli, svenskspråkig s:n i Finland, se N e d e r v d t i 1. A'Iavieska, finskspråkig s:n i Salo hd, Uleåborgs län, Finland, s. om Brahestad; 266 kvkm.; 4,022 inv. (1925). Kuopio stift. J.C. A'lavus el. A 1 a v o, finskspråkig s:n i Kuor-tane hd, Vasa län, Finland, s.ö. om Vasa; 845,9 kvkm.; 11,408 inv. (1925). Till minne av Adlercreutz’ seger över ryssarna 17/s 1808 är ett minnesmärke rest på slagfältet i närheten av A. kyrka. J.C. d’Alayrac [dalära'k] el. D a 1 a y r a c, N i-c o 1 a s, fransk sångspelskompositör (1753— 1809), har skrivit en mängd ”opéras comiques”, operor med talad dialog. Förr var d’A. högt uppskattad, men är nu orättvist bortglömd. Han ägde en outtömlig uppfinningsförmåga och sinne för det ”rörande” (man älskade i Paris under revolutionstiden att mörda på förmiddagen och gråta på kvällen över fingerade olyckor) samt för sin tid god teknik i ensemblenumren. Mest omtalad blev hans ”Les deux petits sa-voyards” (1789). Under franska revolutionen ändrade d’A. sitt namn till Dalayra c. Pre. Alba (lat. albus, vit), liturgisk underklädnad, en tunika, d.v.s. ett långt, säckartat klädesplagg av vitt linne med åtsittande ärmar, som inom romersk-katolska kyrkan tillkommer biskop, presbyter, diakon och subdiakon. A. har under olika tidsskeden betecknat olika plagg och varierat mycket med hänsyn till tyg och form. Den grekisk-ortodoxa biskopstuni-kan är prydd med röda, vertikala ränder. Anglikanska kyrkan har bibehållit a., i luterska — 473 — — 474 —