ALBERTAZZI Farm i Alberta, tillhörig staten. havre (1925). Veteskörden uppgick 1925 till 2,8 mill. ton med ett värde av 112,2 mill. $, havreskörden till 1,2 mill. ton (23,4 mill. $). Kulturbygden är huvudsakligast lokaliserad till A:s prärieområde, mellan 49 och 54° n.br., 110 och 115° v.l. Omkr. Peace river’s övre lopp (på c:a 56° n.br.) finns Nordamerikas nordligaste åkerbruksbygd av betydelse. I s. A. hämmas åkerbruket av den ringa nederbörden. Torrmarksbruk, dryfarming (se d.o.), och konstbevattning ha måst tillgripas här. 1925 uppgick den konstbevattnade arealen till 1,042 kvkm. (kring Pow, Oldham, Belly, S:t Mary river, bifloder till South Saskatchewan). Innan åkerbruket hade fått någon större utbredning i A., drevs där en stor häst- och kreatursavel. Denna horse and cattle ranching har nu inskränkts genom jordbrukets frammarsch, men ännu exporteras mycket kött från A. till städerna i British Columbia. 1925 hade A. 849,934 hästar, 1,526,729 fäkreatur och 854,902 svin. — A:s mineralrikedomar äro betydande, men produktionen ännu ringa. A. har Canadas största kolfält, vilka utbreda sig i s. hälften av A. och beräknas ha en ytvidd av 65,500 kvkm. och innehålla c:a 386,000 mill. ton kol (därav 382,500 brunkol). De största kolgruvorna finnas vid Lethbridge, Crowsnest Pass (v. om Lethbridge) och v. om Calgary. Kolproduktionen uppgick 1925 till 5,324,267 ton. Petroleum finns på många ställen i A., särskilt i s.v., vid foten av Klippiga bergen, men utnyttjas föga (produktion: 291,713 hl. 1925); stora mängder naturgas i trakten av Medicine Hat (produktion: 258 mill. kbm. 1925). Längs Athabaska river finnas stora lager bituminös sand, som kan användas till asfalttillverkning (produktion: 1,041 ton 1925). Skogsavverkningen är ringa och täcker ej den lokala förbrukningen, trots att på Klippiga bergens ö. sluttningar värdefulla skogar finnas. Industrien är outvecklad. Städer Edmonton (huvudstad, 65,163 inv. 1926), Calgary (65,513), Lethbridge (10,893), Medicine Hat (9,536), Red Deer (2,006), Weta-skiwin (1,884). — A., som till 1905 utgjorde ett distrikt, blev s.å. provins; det har en lagstiftande församling med 59 på 5 år valda led.; representeras av 6 senatorer och 16 underhusled. i Canadas parlament. J.C. Alberta'zzi, A d o 1 f o, italiensk kritiker (1866 —1924), skrev biografier och uppsatser över Italiens litterära personligheter, Tasso, Fos-colo o.a. S.B.L. Albert Bonniers stipendiefond, se B o nnier, Albert. Albert-Edvardsjön, numera Edvards jön (se d.o.). Albe'rti, L e o n e Battista degli, florentinsk konstnär och humanist (1404—72). A. fick en mångsidig utbildning och framträdde snart som mästare i både andliga och kroppsliga idrotter. Liksom senare Lionardo da Vinci, med vilken han kan jämföras i universell läggning och högsinnat väsen, studerade A. med förkärlek naturen och blev bl.a. en framstående fysiker. Främst var han dock konstnär och framträdde som skapande på konstens alla områden, även inom musiken. Han uppmuntrades särsk. av familjen Medici, som nu kommit till makten i Florens; men han var överallt ärad och eftersökt, icke minst i Rom, där han fick en befattning vid det påvliga hovet. Framför allt blev L. B. Alberti: Palazzo Rucellai i Florens. — 503 — — 504 —