ALBERTA Alberta [älbä'tø]. 1) Distrikt i Canada mellan åren 1867 och 1905, omfattande ung. s. hälften av nuv. prov. Alberta. A:s nordgräns utgjordes av 55 :e breddgraden, ö. gränsen gick något v. om 111 :e längdgraden, väst- och sydgräns desamma som prov. A:s. J.C. 2) Prov, i v. Canada; gränser: i s. 49° n.br., i n. 60° n.br., i ö. 110° v.lgd och i v. 120° v.lgd till 54° n.br., därefter följer gränsen Klippiga bergens höjdkam åt s.ö.; 661,162 kvkm., därav 655,049 land; 607,599 inv. (1926). A. uppfylles till största delen av A.-platån, d.v.s. den andra och tredje av de terrasser el. prärieslätter, som höja sig från urbergsslät- (jan.) och 15,»° (juli), 416 mm.; Edmonton (658 m.ö.h.) — 14,i° och 16,2°, 449 mm.; Fort Vermillion (390 m.ö.h.) — 26° och 15,«°, 279 mm. — I s.ö. intill 114 och 115° v.l. samt upp till North Saskatchewan river härskar prärien, v. därom utbreder sig Cordillerernas barrskogsområde upp till 56—57° n.br. och i n. kanadensiska barrskogsområdet (se Canada). A. har varit underkastad en mycket hastig utveckling. 1901 hade A. 73,022 inv., 1911 374,295, 1921 588,454, av vilka 365,550 (62,i •/•) bodde på landet (1901 54,489, 74,« °/o) och 222,904 (37,8 °/o) i stad (1901 18,533, 25,s %). Befolkningens etniska sammansättning är myc- Fr&n Albertas fjäll. ”De tre systrarna” i Canmore. ten i ö. upp till Klippiga bergen i v. (se C a n a-da). Breda, djupa dalar — delvis postgla-ciala älvfåror —, som genomrinnas av tämligen små floder, genomskära dessa båda prärieslätter, vilkas berggrund utgöres av åt ö. svagt sluttande, till största delen mesozoiska och tertiära lager, som täckas av mäktiga glaciala avlagringar (moränlera). Prärien utgör en svagt vå-gig yta, ”rolling prairies”. Mot v. blir terrängen oroligare, och längs Klippiga bergen sträcker sig ett starkt kuperat område, som kallas Foot hills. V. därom resa sig Klippiga bergen som en mur. S. A. avvattnas genom North och South Saskatchewanfloderna till Winnipegsjön, n. A. genom Mackenzieflodens källfloder Atha-baska river och Peace river. — Temperatur och nederbörd: Calgary (1,045 m.ö.h.) — 11,5° ket brokig. 1921 voro 351,090 födda i Canada, 99,879 i U.S.A. och 173,585 utlandsfödda. De engelska folkelementen äro i majoritet: år 1921 351,820 engelsmän (därav 196,141 födda i Canada, 56,483 i U.S.A. och 99,196 utlandsfödda). Tyska, franska, norska, ryska och österrikiska folkelement bilda därnäst de starkaste inslagen i A:s befolkning. 1921 var svenskarnas antal 15,943 (därav 5,315 födda i Canada, 4,065 i U.S.A., 6,563 i Sverige). 4,054 kineser och japaner (därav 3,747 utlandsfödda), 14,557 indianer (algonkin, athapasker, sioux). 1901 hade A. 1,921 kvkm. åker, 1911 17,610, 1921 47,622 (13,7 °/o av landarealen). De viktigaste sädesslagen äro vete och havre; 23,146 kvkm. (48,6 % av åkerarealen) besås med vete (huvudsaki. vårvete), 9,701 kvkm. (20,s °/o) med — 501 — —- 502 —